På onsdag kväll sätter vi oss i bilen, maken och jag, och kör söderut mot Tyskland. Det ska bli så härligt att bara vara, sen får vi se vad vi fyller tiden med. Vin tänker jag mig, och god mat, och kanske en drink eller två och lite shopping.

Bara vi två…

Hotellet verkar helt ok!

Maken och jag tog med oss Sintras kullbror Rufus och hans familj på utflykt till Stora Dyrön. Vi packade kamera, grill, hamburgare och tillbehör och tog färjan från Åstol halv ett. Vi var rätt ensamma på färjan och definitivt de enda som hade stora utflyktsryggor med oss. Lite synd faktiskt för det krävs rätt lite för att få till en bra utflykt på nära håll.

Eftersom det blåste från sydväst valde vi att gå norrut istället och snart kom vi in i lä i skogen. Det märktes att det hade regnat mycket innan det frös på för det var duktigt isigt nästan överallt. Säkraste vägen att välja var ofta inte stigen utan att helt enkelt kliva ut i spenaten, förlåt ljungen, där det inte var ett dugg halt.

Vi fick en härlig promenad som känns i hela kroppen och de röda kinderna har nog precis återfått en mer normal färg. Jag misstänker att vi kommer att sova supergott i natt.

Mycket riktigt tog det honom en evighet att ta sig ut i korsningen. Det var krypkörning hela vägen och bara tur att det inte kom någon från höger i 70 knyck… Farbrorn lade sig sedan i 60 km/h och höll hastigheten exemplariskt. Något som dock inte var så exemplariskt var vinglandet kors och tvärs över vägen. En stunden farligt nära dikeskanten för att i nästa stund korsa mittlinjen. Han fortsatte sedan att hålla 60 även när hastighetsbegränsningen blev 50…

Jag är kluven. Både till att jag inte agerade och ringde polisen men också till hur länge man bör köra bil. Jag är fullt medveten om att just bilen kan vara det som gör att den äldre personen kommer ut och  kan ha ett socialt liv men, och ett stort MEN, när går gränsen till att det blir farligt för andra?

En jättesvår fråga…. Vem ska få ta det beslutet åt någon annan? Och när är det fel av mig som ser något sånt här att inte agera?

Det blev så bra och jag är så nöjd. Yngsta dottern vidhåller dock fortfarande att det är “tantvarning” på den men jag håller inte med. Så klart!

Jag känner att vi behöver en lampa över soffbordet i vardagsrummet. Om det har med åldern att göra vill jag egentligen inte uttala mig om men det är lite mörkt där. Visserligen har vi en ljuskrona hängande där men vid tex städning gör den ingen nytta utan att alla ljus tänds…

Det måste vara en lampa som passar in med resten av rummet och då även med den lampa som hänger över matsalsbordet. Det är en av utmaningarna.

En annan utmaning är hur stor lampan behöver vara. Vilken diameter är egentligen lagom? 30 cm? 35 cm? 40 cm?

Sista och allra största utmaningen är nog ändå att vi ska komma överens. Jag tror mig ha hittat tre olika alternativ som är av lite olika karaktär men ändå skulle funka. Frågan är vilken som blir bäst? Tips mottaget tacksamt

Undra om man kanske skulle börja helgen med att bada tunna…?

Så tänkte jag tills jag satte mig och skulle börja välja. För just 2011 har jag nästan 9000 bilder… Visserligen snyggt och prydligt organiserat i mappar i datumordning men ändå… Efter två timmar ger jag nu upp.

Det går inte. Jag kan inte välja bland så många.

Nej – det får bli nya friska tag för 2012. Planen är att göra en fotobok per månad och sedan göra en sammanfattning av året från de bilderna. Det är en plan i alla fall. Det kan gå. Kanske.

Men det var roliga två timmar – och jösses vad jag längtar till sommaren nu.

Vi ska se West Side Story. Musikalen är en fri tolkning av Shakespears Romeo och Julia men istället för en familjefejd är det två olika ungdomsgäng som står för rivaliteten i handlingen. Jag har sett den förut och jag vet att yngsta dottern har lyssnat på musiken så jag tror att den är helrätt för oss. Hur som helst är det alltid roligt att se en föreställning IRL så att säga.

Helrätt för dottern är också att äta middag på Jensens Boefhus innan föreställningen börjar. Jag hade tänkt mig något annat mysigare men det är klart att hon ska få bestämma den här gången. Kanske tar vi efterätten på Operan i pausen och drinkarna tar vi när vi kommer tillbaka till hotellet, Radisson Blu (gamla Sheraton).

Efter en god hotellfrukost kanske vi till och med hinner med lite shopping innan vi åker hem till maken och hunden igen.