Maken lånade för några veckor sedan en bok av en granne. Det var hans (grannens) farfar som hade skrivit den. Han föddes på Klädesholmen 1919 och boken är i stort sett en beskrivning med hans egna ord om sitt verksamma liv. Jag fick bland annat läsa om hur han smugglade ut norrmän ur Norge under kriget…

Säkert är hans beskrivning något som många äldre runt om skulle känna igen sig i och på samma gång är det en beskrivning som få unga idag ens skulle kunna sätta sig in i eller förstå.

Historia finns nära oss men vi måste ibland leta efter den eller åtminstone hålla ögonen öppna. Nu ska jag försöka få yngsta dottern att vilja läsa boken också.

Så här skriver Anna själv om dagen.

Jag fick för ett tag sedan frågan om jag kunde tänka mig att fotografera under dagen, jag brukar ju fotografera mycket. Det var med viss tveksamhet som jag gick med på det. Att fotografera människor och dessutom inomhus är inte direkt min styrka. Med en inlånad extern blixt till kameran och lite pepping tog jag mig ändå an uppgiften. Lite mer än 500 foton tog jag, av olika kvalitet. Nu ska jag gallra bort de suddiga och de kassa för att sedan lämna över några hundra till styrelsen – sen får vi se om de kan använda dem till något.

Under fyra veckor (9 juni – 10 juli) tillbringade vi och ett fyrtiotal konfirmander dygnets vakna timmar (samt de timmar konfirmanderna borde ha sovit) tillsammans på Skaras Stiftsgård Flämslätt. Flämslätt ligger mycket naturskönt vid Flämsjön mellan Skara och Skövde. Några av oss ledare kände, eller kände till varandra sedan tidigare och det vi inte kände eller kände till efter de fyra veckorna var nog inte värt att veta. Roligt hade vi. Superroligt! Och vad mycket man hinner glömma på 23 (!) år.

Igår träffades vi nämligen igen. Fem av sex ledare träffades hemma hos en av oss, i Varnhem. Tänk vad många år som har hunnit gå och vad mycket alla har hunnit uppleva men ändå hur lika alla var sig. Det blev en resa i nutid och dåtid och dåtiden hjälptes vi åt att fylla i åt varandra. Var och en av oss hade egna minnen från den där sommaren för många många år sedan och tillsammans skrattade vi gott åt bus, dråpligheter och annat som plötsligt var så nära i tiden igen.

Förhoppningsvis ses vi inom en snar framtid igen och med snar framtid menar jag innan ytterligare 23 år har gått. Kanske blir det då på Flämslätt…

Jag jobbar alla dagar till jul och tvingas på så sätt låta andra ta över. Det funkar liksom inte att både jobba och projektleda julen. Då skulle jag bli utbränd lagom till Kalle Anka och det vill varken jag eller resten av familjen.

Utifrån sett verkar det som att läget är under kontroll. (Jag vill ju inte ställa för många kontrollfrågor.) Julgodiset är klart, granen på plats, handlingslistan skriven (de ska visst handla idag), julpyntet framme och bakom stängda dörrar slås det in julklappar. Det är precis som det ska vara så här da’n före da’n före doppareda’n.

Undra bara om familjen kommer ihåg att ta hand om tvätten?

Idag var det så dags att gå ombord. Det var definitivt en upplevelse och man kunde nästan känna historiens vingslag. Vilket fantastiskt projekt att genomföra och vilken tur att det finns eldsjälar som “orkar”, och vilken tur att de faktiskt till slut fick både hjälp och sponsorer.

Som vanligt hade jag kameran med mig och jag hade nog kunnat vara kvar ett tag till. Motiv fanns det verkligen och det blev nog några över också…

Nu väntar först en vinter för henne, följt av (har jag hört) en resa till OS-invigningen i London och ovanpå det en Amerikaresa. Spännande!

Det hade kanske varit naturlig att börja med den mindre men inte jag inte. Nej – vi var tvungna att komma upp i 12 meter på längden och nästan 4 meter på bredden innan jag tog tag i det. Varför göra det enkelt för sig?

Äldsta dottern valde Samhäll internationell och tog studenten 2009. Nu läser hon till präst i Uppsala och är snart inne på sitt tredje läsår.

Mellandottern valde Samhäll estet och tog studenten förra året. Internationella programmet för politik och ekonomi blev hennes högskoleval och efter ett år känner hon fortfarande att det är lika rätt som när hon valde.

Yngsta dottern valde Samhäll beteendevetenskap och har precis fått sitt definitiva positiva antagningsbesked (med många poäng tillgodo)! Grattis!

2014 blir det till att fira student igen! Sen får vi se vilka val hon gör för framtiden. Spännande!

Hur var det nu jag tänkte? Att inte ha för mycket att göra utan faktiskt hinna med också. Nu väntar semester om två veckor och innan dess är det en hel del som bara måste göras. Viktigast av allt och mest stressigt av allt är att göra mitt skivstångspass inför höstterminen.  Varför jag inte gör det på semestern? Tja, skivstång, stepbräda och musikmixning i båten – you tell me… Så igår lånade jag med mig en bräda och en skivstång med vikter från Träningsverkstan och nu ska det ske. Målet idag är att bli klar med uppvärmningen (har hittat en grym förstalåt), totalövningslåten och benstyrkan. Förutom det behöver jag även lära mig MixMeister för Mac men det lär väl ge sig skulle jag tro… annars får jag väl plocka fram den gamla pc’n och inse att vissa saker ska inte göras under tidspress.

Jag har den här, nästa och veckan innan terminen kvar på mig. Tur att maken är bortrest ett tag och att döttrarna tar kvällspasset med Sintra så att jag med gott samvete kan stänga in mig i arbetsrummet.

Jag gillar det här med seglingsaktiviteter för tjejer. Det finns väldigt mycket för män så varför ska inte vi tjejer kunna få ta egen plats? Tyvärr missade jag tjejkvällen på Båtmässan. Eller missade föresten, jag valde att inte gå på den eftersom jag trodde att det skulle vara för  mycket seglingstävlingssnack. Det är inte det som jag är ute efter. Jag är mer intresserad av den typ av segling jag håller på med. Familjesegling med en kvinnlig touch. Alltså utan beroendet av att det bara är mannen som kan.

Kommer hålla ögonen öppna efter fler tillställningar som idag. Tipsa mig gärna

Lycka till med uppdraget tjejen!