En elak bacill har tagit sig in hemma hos oss. Den började terrorisera familjen på påskafton. Maken var iväg en sväng till båten men kom hem tidigt. Redan då började jag ana att något inte var som det skulle. Att han kom hem tidigt var inte likt honom – inte när han grejar med båten… Det tog inte lång stund förrän han bäddade ner sig med feber och ont i kroppen. Jag och de två äldsta döttrarna fick åka själva till mina föräldrar på påskmiddag…
På söndag morgon var han som vanligt igen. Mycket konstigt.
Igår morse vaknade jag första gången vid femtiden och somnade om igen. Kände mig inte konstig alls. Men när jag vaknade igen vid kvart i sju hade jag ont i kroppen och feber så jag blev kvar i sängen hela dagen. Framåt senkvällen kände jag mig hyfsad igen men då hade de två yngsta döttrarna börjat må dåligt. Japp, feber och ont i kroppen…
Säga vad man vill men det är en snabb bacill. En endagsvariant – och det är ju bra. Frågan är bara när det är äldsta dotterns tur?
Men hon kanske drabbas av jazzbacillen istället.
en lisa i livet 