Kalabalik på Pinchos i Kalmar

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Pinchos har ett ganska trevligt koncept för att äta ute tillsammans med barn. Det har loks redan blivit lite av en tradition med E och hon frågar om det när vi ska komma på besök. Klart vi bokade bord även denna gång efter att ha säkerställt att även O kunde äta några av deras alternativ. Vi frågade även barnbarnens farmor och hennes sällskap om de ville hänga på. nHur jobbigt kunde det liksom bli med fyra vuxna på två barn?

Precis hur jobbigt som helst skulle det visa sig. Det var rätt mycket andra barn på Pinchos och de satt blickstilla på sina platser och var tysta. Det gjorde inte våra juveler. De var under bordet och hade brottningsmatch för att sekunden snare vilja sitta tillsammans och se gulliga ut, dvs laddade batterierna för att orka hoppa jämfota genom lokalen under vilda tjut. Dock. hela tiden inom synhåll. Både mat och efterrätt gick ner innan vi samlade ihop oss och gick mot bilarna.

Både barn och vuxna var mycket mätta och lite lätt svettiga.

Om vi hade kul och kommer göra om det?ABSOLUT! De är ju alldeles ljuvliga och är som barn ska vara.

Egentid

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Vi har två barnbarn som bor i Kalmartrakten och oftast tillbringar vi tid med dem tillsammans.

Men.

I torsdags hämtade vi barnbarn O på förskolan för att ha lit egentid med bara honom. I och med att han har en metabol sjukdom och inte kan äta protein i obegränsad mängd kunde vi inte åka och fika med honom. I stället åkte vi ill Skälby gård och hälsade på djuren och lekte lite på den stora lekplatsen där. Vi såg hästar, bockarna Bruse, får, kaniner, ankor, grisar höns och tuppar.

Hade O fått bestämma hade han nog gärna tagit med sig kaninen Sture hem men både mormor och morfar var överrens om att det nog inte skulle bli så populärt hos föräldrarna.

Lekplatsen fick många tummar upp och mycket energi gick åt där innan vi åkte till husbilen där vi fikade på fruktsallad innan det var dags att hämta barnbarn E.

Hoppas och tror att han gillade egentiden med oss.

kroppkakor

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

När man vuxit upp med en farmor, född i Småland, och som gjort egna kroppkakor under min uppväxt uppskattar man ställen som Arontorps koppkakor på Öland lite extra.

Denna vecka är vi i Kalmartrakten och hjälper till med att passa barnbarn och då hann vi igår med en lunch där. 3 kroppkakor till mig och raggmunk till maken som inte gillar kryddpepparsmaken i kroppkakorna.Jag äter mina kroppkakor med smör och grädde.

En omstart

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Av olika anledningar har bloggen inte fått prioritet och jag har också inte velat dela med mig då det funnits en person som varit lite för nyfiken. Den personen har nu gått bort och jag hoppas och vill tro att jag kan hitta inspiration och glädjen i att skriva igen för oj vad det händer roliga saker. Det är tur för livet bjuder ju även på motgångar (mer om det i ett annat inlägg)

Så hej igen och välkommen på en fortsatt resa i livet med mig. Välkommen tillbaka!