Göteborgsvarvet 2017

Det har varit en målmedveten satsning och jag har haft förmånen att ha lillebror som coach och dessutom ha en mycket fin vän som träningspartner. Måste nog säga att allra roligast var när hon bestämde sig för att springa varvet tillsammans med mig.

I lördags var det dags. Göteborgsvarvet 2017 tillsammans med lillasyster, svägerskan och  fina vännen.

Frukost blev overnight oats med bär och vaniljyoghurt. Två timmar senare fyllde jag på med en ljus fralla med smör. Vatten hinkade jag och det var nog min största farhåga. Värmen och vätskebrist. Innan vi lämnade hemmet för att åka in mot Göteborg stöttes och blöttes olika energialternativ, vätskeintag och annat med lillebror. Är grymt tacksam för alla hans kunskap och stöd.

På tåget in mot stan åt vi grillad kyckling och ris som äldsta dottern hade ordnat åt oss. Chipsen hoppade jag dock och tänkte att jag kunde spara till lite senare. Det blev inget senare 🙂

Fina vännens chef bor precis vid starten och vi hade fått inbjudan att ladda inför loppet där och vilken lyx det var. Flera som hade sprungit flera varv att tanka av information från, toalett och inte att förringa en hemmiljö som faktiskt gav mig ett lugn.

Det blev dags att gå mot startområdet och vi delade upp oss. Svägerskan startade först, jag och vännen efter henne och lillasyster efter oss. Jag hann inte känna mig nervös och när vi väl hade startat var det liksom bara – jaha – då är det dags att springa… Att jag var kissenödig försökte jag förtränga.


Första biten genom Slottskogen gick bra och vi fokuserade på att inte dras med av de som sprang fort. Vårt fokus var att ta oss runt, ha roligt och le på bilderna. Lillebror med familj fångade första bilden och visst ser jag glad ut.


Säldammsbacken var inte alls så jobbig som jag hade trott och genom Majorna var det ett fantastiskt publikstöd. Det flöt liksom bara på. Jag visste att Älvsborgsbron närmade sig så vi fortsatte att målmedvetet ta det lugnt. Även Älvsborgsbron var minde ansträngande än jag trott men här valde vi att gå en liten bit.

Efter Älvsborgsbron sjönk temperaturen dramatiskt och det blev riktigt behagligt att springa. Nu tycker jag nog att biten på Hisingen var den tråkigaste delen men det flöt på rätt bra. Vi drack vid varje kontroll. Ett par klunkar antingen energidryck eller vatten och dessutom blötte jag kepsen med vatten när jag kunde. Däremot undvek vi att springa genom duscharna för att undvika skavsår.

Strax efter att vi passerat milen blev det ett toastopp. Den där känslan jag hade haft vid starten gick inte att förtränga längre. Dessutom fick jag göra ett stopp vid Sannebergshamnen för att ta bort tejpen under höger fot. Den hade glidit och skar mig varje steg. Bort med den och sedan vidare mot Lindholmen där vår nästa hejarklack var. Många var de och jag blev så glad att jag nästan glömde att få med mig Gelen som jag skulle hämta där. Den första hade jag tagit vid ca 7 km och jag visst att jag skulle behöva en till.


Vidare förbi SVT-huset och upp mot Göta Älvbron. Strax innan den började mina luftrör spöka och det tog en bra stund innan astmamedicinen började verka så det fick bli gång upp till toppen.

Upp mot Avenyn och nu började det bli jobbigt. Faktiskt den jobbigaste biten. Nerför Avenyn gick bättre och plötsligt hade vi passerat 18 km. Hur häftig känsla som helst. Jag ska inte sticka under en stol och säga annat än att det var tungt, benen började bli trötta och den sista Gelen som jag tagit på Götaälvbron höll på att ta slut. Hur som stod det plötsligt att vi hade passerat 20 km. En km hade bara försvunnit för mig men nu var vi nära mål.

Först kom en portal – inte målet, sedan en till – inte heller det målet men den tredje och sista var målet. Vi passerade 21,1 kms mållinjen hand och i hand och mycket nöjda med vår insats. Vi hade dessutom lyckats  med vårt mål att ha roligt och se glada ut på bild och som extra bonus hade vi hållit jämn fart i princip hela vägen.



Det bästa av allt – jag hade inte ont mer än i en tå. En blånagel på en halvmara som enda skada… Bara det liksom…

Sade jag att vi alla var nöjda efteråt? 


Nästa år springer jag igen!  

En helg har gått

Jag fyllde år i fredags och hade en härlig dag. Passade på att sluta vid lunch och kunde därför tillbringa eftermiddagen i solen på altanen. Det var så varmt att vi lyckades övertala oss själva att det var dags att montera markisen så att vi kunde få skugga.

Sedan några åt tillbaka har vi försökt att fira min födelsedag med frukost på Salt & Sill och i år kunde vi till och med sitta ute.


Philip var inte med men Gnista var och även hon serverades.


Vid lunchtid levererades gudsonen med packning. Hans föräldrar skulle vara barnlediga för första gången på 2 år. Det blev ett spännande dygn på många sätt och nattsömnen blev det inte mycket med. Men ändå ljuvligt att få låna honom. Han är väldigt go och glad.

Med lite sömn i kroppen var jag lite orolig över hur veckan långpass (löpning) skulle gå. Hundratiominuter stod på schemat. Vi var rätt nöjda både jag och löparkompisen, att temperaturen hade sjunkit. Det hade liksom varit tuffare i gassande sol och värme. Nu hade vi 13 grader och några enstaka dugg och passet bara flöt på. NU känns det verkligen som att jag faktiskt borde kunna springa hela Göteborgsvarvet utan att gå. Fort kommer det inte att gå men runt kommer vi komma.

En måndag som är söndag

Det var kallt inatt. Närmare nollan faktiskt men ingen frös. Inte ens Philip som numera gladeligen sover i vårt nya sittbrunnstält. Det blev uppenbart förra sommaren att gillade att vara med på båten men INTE att sova nere i båten. Vad gör hans snälla ägare då? Jo, de ordnar med ett jättefint sittbrunnstält som gör att han kan sova där istället. 

(Vår båt är segelbåten med grått tak)


Trots en kall natt märktes det redan tidigt att det skulle bli varmare idag så redan innan frukost tog vi ner taket för att äta frukost ”utomhus”. Efter frukost styrde vi hemåt. 

Philip hjälpte till att lägga loss. 


Vackert väder men mycket kallare i motvinden än det ser ut. 

Japp, varma kläder gällde…


Väl hemma var det bara att byta om till shorts och ansluta till döttrarna på altanen. Det är lite kul att de ”lånar” altanen och hänger där när det är fint väder. Idag fick vi middag som tack för lånet. 

Helgen kan nog inte annat än räknas som en riktigt bra helg och som extra krydda har jag mängder av nya fräknar på näsan. 

Och solen bara strålar

Vi lämnade Mollösund och styrde fortsatt norrut. Förbi Kråksundsgap Hälleviksstrand och Gullholmen. 

Hela vägen till Fiskebäckskil gick vi och väl där hann vi knappt lägga till förrän vänner dök upp på bryggan. De hade listat ut vart vi skulle… 

  

Det blev en löptur innan vi sedan satte oss på uteserveringen på Brygghuset för en smarrig sillbuffé. Varm mat hade nog egentligen passat bättre för trots en strålande sol var vinden lite väl kall. Vi fick promenera oss varma i de vackra omgivningarna istället. 

Kvartsita låg vid sin brygga men var inte fullt rustad än.

Det firades Valborg vid väderkvarnen i Fiskebäckskil och vänner anslöt. Det var tal till våren och körsång som förstärktes av allsång. En riktigt trevlig tillställning där det till och med var varmt och skönt i lä. 



Ett glas rosé på terassen på Gullmarsstrand fick avrunda Valborgsfirandet för vår del innan vi gick tillbaka till båten och vännerna åkte hem till sig. 

Äntligen båtpremiär

Äntligen kom vi iväg med båten och Philip verkade vara lika glad som oss. Först styrde vi mot Åstol men när vi insåg att den fortfarande kalla vinden skulle vara rakt emot hela vägen vände vi och valde istället att gå till Mollösund. 



Det går inte direkt någon nöd på oss. Tvärtom faktiskt. Vi har det riktigt bra och njuter för fulla muggar. 

Dålig prognos

Vi känner oss lite snuvade på påskhelgens väder. Det lovades snö, vind och regn i mängder så vi valde att stanna i land istället för att ge oss ut på årets första båthelg. Med facit i hand vet vi nu att vi hade kunnat få ett par fina dagar innan snön men gjort är gjort och våra alternativa planer blev minst lika bra. 

Lite båt, lite marsipanladan, lite Gullmarsstrand, lite citronpaj och massa chill. 



Ja, lite träning blev det också. 4 timmar och en kvarts löpträning fick jag ihop på sju dagar. Göteborgsvarvet närmar sig. 

Vi avslutar påskhelgen med Netflixmaraton. Just nu är det Suits som gäller. Vi ligger lite efter…