Ibland blir det fort och fel. Som att vi planterade ett sötkörsbärsträd. Det skulle ju blomma vackert på våren och få vackra färger på hösten och stora mörka söta saftiga körsbär. Det var just det där med bären. De innehåller kärnor som om de tuggas sönder är giftiga för hundar.
Imorgon hade jag planerat att gör löklasagne i några krukor inför våren. Men ett körsbärsträd ska grävas upp och ett annat planteras i dess ställe. Något utan frukt. Just nu lutar det åt ett rosenmandelträd men det beror lite på vad handelsträdgården har hemma.
Vår första hund hette Sintra och blev tyvärr bara lite drygt fyra och ett halvt år. Som tur är har yngsta dottern en valp efter henne och vår nuvarande hund, Astra är valp till henne. Vad har det då med en rabatt i trädgården att göra?
Jo askan efter Sintra strödde vi i havet eftersom hon älskade att vara med på havet i segelbåten. Efter Sintra kom Philip och han var inte lika entusiastisk på båten. Han var mer nöjd när han fick lufsa runt i trädgården, oavsett väder. Hans urna med aska har stått på en hylla i garaget sedan han fick somna in och det har inte känts rätt att strö hans aska i havet. Idag kom jag på det. Tillsammans med chatgpt har jag missat på en rund rabatt till trädgården, en riktig centerpiece så att säga, en philiprabatt helt enkelt och där ska hans aska strös.
Det känns rätt och till våren hoppas jag anlägga den. Ett silverpäronträdd mitt i en rund rabatt, en rosa fairyros söder om den och lavendel längs den runda kanten där en cortenstålkant utgör ram och där vit småsten täcker marken under växterna. Jag tror det kommer att bli riktigt vackert. En riktig philiprabatt. Frågor på det?
När vi flyttade in i huset vi bor i 1999 var det nybyggt och helt utan egentlig trädgård. Vi anlade gräsmatta och plattsättare framför huset och garaget och sedan trodde vi att i var klara. Visserligen hade vi planterat balsaminpoppel som häck runt hela tomten ett par veckor innan inflytt och den kom att växa till en grön vägg. Mycket mer blev det inte eftersom vi ungefär samtidigt skaffade segelbåt med allt vad det innebar. Sommarsemester, höst- och vårhelger ägnades åt båtliv och vi valde medvetet att inte göra mer av trädgården eftersom det skulle konkurrera med båtlivet som kom att bli viktigt för oss. att klippa gräset och häcken (det gröna helvetet) var fullt tillräckligt.
För nio år sedan var häcken slut och vi satte ett stängsel istället. Mycket för att vi blivit med hund och ville att den skulle kunna vara lös i trädgården. Det och robotgräsklippare gjorde trädgården lättskött – men tråkig.
Att den är tråkig och platt har blivit väldigt tydlig när vi pga min stroke och makens hälsa tillbringat mer tid hemma på sommaren. När något blir tråkigt börja min hjärna jobba och få idéer
Så, efter en hel del funderande och planerande blev tanken en ide.
lättskötta växter utan mycket behov av beskärning
gärna blommande på våren
Torktåliga i den utsträckning att det över huvud taget finns
Färgsprakande på hösten
Gärna snabbväxande
Gärna bra för våra polinatörer
Blommar under olika tid så att växterna löser av varandra
Går det ens att få ihop allt. Jag hoppas och vill tro på de växter jag valt
Stjärnmagnolia
Rhododendron
Katsura
Japansk Lönn
Röd fläder
Sötkörsbärsträd
syren
Budleja
Rönnsumak
Honungsros
Hoppas nu att det blir så bra som jag tror och vill.Jag fick stor hjälp av maken att gräva ner och gräsklipparsäkra växterna och jag har bett chatgpt att göra en kalender för mig och växterna med vad som behöver/kan/bör göras månad för månad. Blir det inte bra kan jag kanske skylla på den.
Jag vill tro att jag kommer att tycka att det är en ny hobby som jag kommer gilla.
Så sade hon en fredagmorgon i somras, lilla barnbarnet E.
Jag låg fortfarande och sov och alla andra stökade runt med olika sysslor. Visst rök det, på två ställen på duken till och med!!
Nu hann det inte börja brinna i duken men….
Tänk om….
Vi hade en stor ljusstake i glas på matbordet och tillsammans med solen som sken in genom fönstret blev den ett brännglas så det var tur att hon var uppmärksam, den lilla
Hon fick extra glass som den hjälte hon var.
Ljusstakarna ställdes undan i ett mörkt hörn och får kanske komma fram igen snart.
Pinchos har ett ganska trevligt koncept för att äta ute tillsammans med barn. Det har loks redan blivit lite av en tradition med E och hon frågar om det när vi ska komma på besök. Klart vi bokade bord även denna gång efter att ha säkerställt att även O kunde äta några av deras alternativ. Vi frågade även barnbarnens farmor och hennes sällskap om de ville hänga på. nHur jobbigt kunde det liksom bli med fyra vuxna på två barn?
Precis hur jobbigt som helst skulle det visa sig. Det var rätt mycket andra barn på Pinchos och de satt blickstilla på sina platser och var tysta. Det gjorde inte våra juveler. De var under bordet och hade brottningsmatch för att sekunden snare vilja sitta tillsammans och se gulliga ut, dvs laddade batterierna för att orka hoppa jämfota genom lokalen under vilda tjut. Dock. hela tiden inom synhåll. Både mat och efterrätt gick ner innan vi samlade ihop oss och gick mot bilarna.
Både barn och vuxna var mycket mätta och lite lätt svettiga.
Om vi hade kul och kommer göra om det?ABSOLUT! De är ju alldeles ljuvliga och är som barn ska vara.
