Idag är den den första december och många barn har studsat upp ur sina sängar för att få öppna första luckan i adventskalendern. Jag kommer faktiskt ihåg den där förväntan jag kände som barn. Självklart hade jag redan hittat var lucka ett fanns flera dagar innan det var dags att öppna den.

De finaste kalendrarna var nog glitterkalendrarna (även om chokladkalendrarna var de som lockade mest). Det var inte mycket glitter kvar närmare jul eftersom barnfingrar bara hade varit tvungna att känna och pilla…

Visst var de fina? Kalendrarna alltså.

Kom precis på att jag missat att köpa adventskalendrar till döttrarna. Ytterligare kvitto på att jag är en dålig mamma kanske. Å andra sidan kanske maken kunde ha gjort det istället 🙂