Jag hade lovat mellandottern att köra hem henne idag. Klart man ställer upp. Hon planterade julgrupperna och jag kör hem henne. Byteshandel kallas det även 🙂

Vi kom iväg vid kvart i tre eftersom jag ville hinna tillbaka till musikgudstjänsten klockan sex. Visst snöade det lite men annat än det såg det inte ut att vara några problem. Jag kom inte mer än ut på motorvägen förrän jag kände att det var halt – riktigt halt. Minns att jag såg någon på tv i veckan som berättade om hur förrädiskt det blir när det snöar och blåser och är kallt samtidigt. Något om att snöflingorna slipas runda…

Jag fick anpassa hastigheten men så är det ju om man inte vill råka ut för en olycka. Mycket riktigit dröjde det inte länge förrän de första blinkande blåljusen dök upp framför oss. Kvar på olycksplatsen var bärgare och polis och bilen höll på att dras upp ur diket. Väglaget på vägen mot Trollhättan blev sämre och sämre. Det är riktigt illa när det inte ens blir hjulspår på motorvägen så vi tog det jättelugnt, ändå kände jag att jag vid några tillfällen tappade greppet helt. Otäckt… Andra bara körde på som om det var sommarväg. Många var i och för sig fyrhjulsdrivna men inte ens det hjälper alla gånger men även många utan fyrhjulsdrift blåste om oss på vägen. Onödigt tycker jag.

Efter att ha sett flera olyckor på vägen är jag glad att jag tog det lugnt och att allt gick bra (och jag hann till kyrkan). Jag gillar att köra bil och även om även jag gillar att sladda runt och leka med bilen i snön vill jag göra det på ett kontrollerat sätt. Inte som många andra som, i någon sorts falsk trygghet i sina stora/nya/dyra/häftiga bilar, kör på samma sätt vintertid som sommartid. Jag hoppas att jag slipper vara i närheten när de tappar kontrollen för jag tror att det fakiskt är NÄR de tappar kontrollen inte OM.

Be careful out there. Please?!