Kategori: en lisa i livet

Jo, så att trots sen vår och tjock is lyckades vi sjösätta båten ungefär en timma efter att isen gått.

Helt sjukt egentligen men maken gjorde en kämpainsats. Efter sjösättning väntande påmastning och därefter skulle seglen monteras. Det var då jag drog på mig ryggskottet. Det klassiska att lyfta (en segelsäck) och så en liten vridning på det. Men på är de. Seglen alltså.

Förra helgen var det inte ens lönt att försöka ta sig ut. Rörligheten var lite för påverkad för att inte prata om hur ont jag hade. Istället blev det altanhäng och rosé i solen.

Nu håller vi tummarna för helgen. Att vi kommer ut alltså.

Kanske Marstrand? Eller Käringön…

Men visst känns väl ryggen något bättre idag. Ja, bortsett från att jag har känselbortfall i händer och fötter då. Inte hela tiden men då och då. Troligen någon nerv som är i kläm.

Promenaden med hundarna i vårkvällen utan att jag hade ont var belöning nog och nu räknar jag med att ryggen är på bättringsvägen.

…eller skulle jag kanske inte sagt det högt?

För 13-14 år sedan kraschade min rygg. En disk mellan två kotor i ländryggen punkterades – typ. Den fanns liksom inte mer.

Träning har därför alltid varit väldigt centralt för mig och faktiskt det som gjort att jag fungerat. Lärde mig leva med att alltid ha ont men kroppen funkade så länge jag tränade regelbundet.

För två veckor sedan pratade jag och en kompis om det och jag sade då orden högt. Orden jag inte borde ha sagt. Att jag inte hade ont och inte hade haft det på ett tag.

Vad händer då?

Jo, jag lyftet en segelsäck och ryggskottet är ett faktum.

Nu har det gått 9 dagar och jag har fortfarande duktigt ont och är ordentligt orörlig. Imorse kunde jag inte ens knyta skorna själv…

Nästa gång ska jag vara tyst. Nu håller vi tummarna för att det går över snart.

Det har varit juluppehåll på yogan men idag började den igen. Nu har jag 16 onsdagar framför mig med en träningsform jag inte trodde att jag kunde gilla.

Vilken tur att jag gav det en ärlig chans.

Pyntet är ihopsamlat och granen åker imorgon. Summerar julen 2017 som ganska händelserik. Vissa saker mer händelserika än andra.

Och vet ni… idag var det faktiskt lite ljust när jag slutade jobbet.