Grilltider

Maken har ett nyfunnet intresse. Sedan jul har han rökgrillat (low and slow) ett antal skinkor på vår koleldade Weber. Sedan mitten av veckan står det en ny grill på vår altan. En Kamadu Sumo som den inte okände Jureskog är inblandad i.

Igår skulle den invigas och det med en Picanha.

Köttet fick gå till 47 och sedan virades den i slaktarpapper och fick, enligt konstens alla regler, vila en timme i en kylväska.

Hur det blev? Kanongott!

Vårt trevliga sällskap bidrog säkert till det också. Vid 23 tog min hjärna slut och vi gick in men fram tills dess hade vi suttit ute även om det var lite kallt

Min cortenstålkamin jag fick i femtioårspresent förra året fick jobba och bidrog med både mysfaktor och värme.

Vi var tvugna att åka hem

Tyvärr tog vår vecka på Kanarieöarna slut och vi fick packa ihop våra grejer, lämna tillbaka hyrbilen och checka in för att flyga hem.

Vi hade god marginal och allt flöt smidigt.

Visst miljöerna är jobbiga för mig men med brusreducerande lurar i öronen funkar det ändå hyfsat.

Maten på planet var ingen höjdare men det hade jag inte heller förväntat mig.

Vi hade medvind på hemvägen och landade långt före utsatt tid och väskan kom ganska snabbt så vi var hemma i huset innan vi egentligen skulle ha landat.

Somnade trött och sov länge idag. Vet att jag kommer behöva ta det lite lugnt nu några dagar. Den 19:e åker vi på del två av årets semester som till och med är uppdelad i tre. Nästa resa går till Tyskland med husbilen. Bara att ladda om alltså.

Sista dagen

Vi hade bestämt oss för att göra ingenting den sista dagen här på Kanarieöarna så vi solade och badade hela dagen. Jag hade lyckats hålla mig från träning ända till igår eftermiddag. Då var det ett cirkelpass med vikter i poolen och jag kunde inte hålla mig. Trettio minuter med härlig rörelse gjorde kroppen glad.

Sista kvällen och en sista klänning så klart

Kanske att man skulle hålla i den vanan när vi kommer hem?

Idag flyger vi hem till regn och rusk men jag ser i prognosen att det blir bättre redan till helgen.

Tänker redan att en vecka här i maj kan få bli en återkommande vana.

Lite mer än halvvägs

Nu har vi varit här lite mer än halva tiden och som vanligt drabbas jag då både av lite hemlängtan och vemod. Saknar hemma men vill ändå egentligen inte lämna. Vet att vi kommer att komma tillbaka men ….

Vi tog oss en sväng till yumbo center och körde sedan på lite bilsightseeing. När vi kom tillbaka till hotellet bokade jag en femtiominuters massage. En svensk massage. Välbehövligt och skönt. Hela min vänstra (den svaga) sidan var väldigt spänd

Det var Kanarieöarnas dag igår och mycket festligheter runt om. I receptionen hade de ställt upp folkdräkter som man kunde fotograferas med.

Vid poolen spelades det musik och bjöds på Kanariska specialiteter.

Vi lekte med kameran i vattnet och det gick väl sådär – men kul hade vi

Vi får nog öva lite till idag. sista dagen. Imorgon åker vi hem.

Klänningarna verkar räcka så det blev en ny för kvällen igen.

Och jag har en kvar till ikväll 😎

Smala vägar i bergen

Vi körde förbi Las Palmas och svängde vänster upp i bergen. Egentligen rakt igenom, uppför och nerför en gammal vulkankrater. Två timmar med smala och krokiga vägar. Vägar där man inte ville få möte med en buss. Men också med fantastiska vyer.

Och väldigt gulliga byar

Maken hade fullt sjå med att hitta platser att stanna på så att jag kunde fotografera.

Till slut fick jag ge upp för att slippa bli åksjuk. Vi krånglade oss genom Las Palmas tillbaka till hotellet och lunchen. Sen somnade vi gott vid poolen innan vi bytte om till middagen.

Självklart en ny klänning igen. Nu börjar de ta slut

En konstig liten fågel höll oss sällskap en liten stund. Härfågel tror jag mig veta att det är

Nu vet jag att hjärntröttheten kan slå till även om tempot är lugnt. Ändå kan jag konstatera att livet 2.0 är rätt najs.