För ett par år sedan fick maken och jag en kaffemaskin av mina föräldrar. En sån där som mal bönor och brygger kopp för kopp. I början var jag mycket skeptisk men det dröjde inte länge förrän vår kaffebryggare ställdes undan i ett skåp. Den får i och för sig komma fram när det är lite större kalas så helt uträknade är den inte.
Dessutom trodde jag att det skulle bli mycket dyrare med att använda kaffebönor – men det är det inte. Här går det bara åt precis så mycket som behövs kopp för kopp. Handen på hjärtat: Hur mycket överblivet kaffe häller du ut efter att ha bryggt det? Man brygger alltid lite för mycket, eller hur?
Det finns dock ett litet bekymmer. Maskinen väsnas. Och idag var en sån dag då jag inte uppskattade det. Migrän (första gången på 10 år) och huvudvärk var inte bra förutsättninger för oljudet, för kaffe ville jag ha. I medicinskt syfte. Koffeinet sägs ju förstärka effekten av värktabletterna.
Även andra gånger är ljudet obra. Som när maken går upp före mig. Det för ett herrans liv men gott blir det.
Jag får nog gå och hämta mig en kopp till!
en lisa i livet 
Aj! Hoppas huvudvärken har släppt taget nu.
Har hört det där problemet med ”bönmaskiner” förut, att dom väsnas nå’t så ruskigt.
Vi avslutade förra året med att investera i en perkulator, som jag har sneglat på i ett 10-tal år… Mycket bättre än kaffebryggaren vi hade. Gott kaffe är ett MÅSTE här i livet!
GillaGilla