Även om jag till viss del var förberedd på det (märkte jag) var det inte roligt att höra från yngsta dottern att hjärtat hade rusat på träningen. Operationen för snart två veckor sedan lyckades alltså inte. Besvikelsen är så klart stor och lade sordin på dotterns glädje över handbollsträningen så klart. Nu får vi ta kontakt med läkarna igen och ta det från det. Trots allt sade ju kardiologen som opererade henne att de kunde göra det igen och då gå lite mer aggressivt.

Nu tar vi en dag i taget, men fortsätta träna tänker hon göra och tar hon det bara lite försiktigt tror jag att det är klokt av henne.

Heja henne (och SHK :-))!