Maken och jag tog en promenad med Sintra till stranden. Maken tog av sig strumpor och skor och gick ut i vattnet. Maken kallade på Sintra. Sintra stod kvar och tuggade på lite sjögräs. Nej, det här med att springa ut i vattnet verkade inte riktigt vara hennes grej.

Plötsligt skuttade hon av någon anledning ut i vattnet och kom på sig själv med att ha vatten till maxhöjd ungefär. Hon sköt rygg som en katt och visste inte var hon skulle göra av den ena framtassen som var ovanför vattnet. Behöver jag säga att hon såg förvånad ut? Till slut rusade hon upp på stranden och började gräva i sanden istället. Något som fick husse att lyfta upp henne för att skölja av henne i havet igen innan vi gick tillbaka till båten igen. Som om inte det räckte spolade matte sen av henne med sötvatten…

Jag hoppas att hon har förlåtit oss…

Träna på att bada får vi göra igen snart.