Vi körde förbi Las Palmas och svängde vänster upp i bergen. Egentligen rakt igenom, uppför och nerför en gammal vulkankrater. Två timmar med smala och krokiga vägar. Vägar där man inte ville få möte med en buss. Men också med fantastiska vyer.

Och väldigt gulliga byar

Maken hade fullt sjå med att hitta platser att stanna på så att jag kunde fotografera.

Till slut fick jag ge upp för att slippa bli åksjuk. Vi krånglade oss genom Las Palmas tillbaka till hotellet och lunchen. Sen somnade vi gott vid poolen innan vi bytte om till middagen.

Självklart en ny klänning igen. Nu börjar de ta slut

En konstig liten fågel höll oss sällskap en liten stund. Härfågel tror jag mig veta att det är

Nu vet jag att hjärntröttheten kan slå till även om tempot är lugnt. Ändå kan jag konstatera att livet 2.0 är rätt najs.