Balans i tillvaron

Balans kan vara så många olika saker. Det kan handla om att ha en jämn fördelning mellan jobb och familj, om att träna lagom mycket, att pröva nya saker, att utmana sig själv eller att kunna bara vara. Viktigt är ju också att vara trygg i sig själv – i det man gör – för att man ska ha en balans i tillvaron.

Balans kan också vara att stå på ett ben samtidigt som man ska vrida huvudet från sida till sida, eller hitta balansen sittande på golvet utan att ha stöd av fötter eller händer. Det kan också vara att frysa en rörelse mitt i utan att tippa över.

Det bästa är att man kan öva upp balans och faktiskt bli bättre. Både balansen i vardagen och att balansera. Men du måste bestämma dig för att du vill öva upp förmågan. Det tror jag att många av oss behöver träna på!

Så ikväll – stå på ett ben medan du borstar tänderna, imorgonbitti står du på det andra. Och – lägg till en god vana – gärna den här veckan.

Så dök den då upp…

…en liten stund i alla fall. Solen. Även om den försvann lika snabbt igen så hann jag ändå njuta lite. Och visst är det så det ska vara? Vi måste vara uppmärksamma på de där korta stunderna som är värt något – istället för att fokusera på det vi tycker är tråkigt. (Och jag pratar inte bara om vädret.) Leta efter solen i allt – även om det så bara är en liten glimt som syns. Glimten betyder ju att det finns så mycket mer.

Varför rusar tiden?

Är det någon mer än jag som har funderat på vart tiden tar vägen? Eller varför den verkar gå fortare och fortare ju äldre man blir?

  • Idag frågade min kiropraktor mig hur länge jag hade gått hos honom. Det visade sig vara 4 år. 4 ÅR!
  • Igår när jag bläddrade i min Friskispärm hittade jag mitt diplom från när jag blev ledare. Jag har varit ledare i snart sju år. SJU ÅR!
  • Det känns fortfarande som att vi nyss byggde vårt hus. Men vi har bott här i tio år. TIO ÅR.
  • och som om det inte var nog är min döttrar 18, 17 och snart 14 år! Den äldsta pratar tom om att flytta hemifrån

Vad hände? Jag kommer ihåg när sommarloven var oändligt långa och även helgerna kändes längre än jag upplever dem idag… för att inte prata om hur långt det var mellan två jular. Är det tiden eller jag som har förändrats? Eller är det kanske vad jag gör med tiden som är en direkt orsak till att tiden verkar rusa, fortare och fortare…

Är det så att man (läs jag) borde stanna upp och njuta av det man (jag) gör och inte bara rusa vidare. Ta sig (mig) tid att faktiskt njuta lite mer än jag gör idag. För inte är det så att man (jag) blir en lyckligare människa av att göra mest saker på kortast tid. Eller…?

Bara en tanke.

Kallt ute igen

Imorse var det kallt ute när jag vaknade. Ja – det blev ju kallare redan igår kväll – när jag kom ut efter träningen hade det slagit om och var såphalt på vägarna. Faktiskt föredrar jag några minusgrader. Hellre det än ett par plus och småregn…

Nu hoppas jag även på lite snö.

Träningsfri dag

Idag har jag inte rört mig en meter. Om jag inte räknar alla gånger jag sprungit upp och ner mellan våningarna på jobbet då… Det har nog varit ärenden och möten på alla fyra våningarna idag 🙂 Man glömmer lätt bort vardagsmotionen – men den finns där – om du är uppmärksam. Jag hade ju exempelvis kunnat ta hissen vid ett flertal tillfällen – men det gjorde jag ju inte.

Nu ska jag sova och ladda inför Lottas medelpass imorgon. Det brukar vara duktigt roligt. Just nu är jag ju även ute efter tips på lite kul övningar som jag kan ”låna”. Och Lotta och jag brukar låna friskt av varandra 🙂

Ja just det – jag har lärt mig något nytt idag. Vi har ett musikmixningsprogram på datorn som verkat så krångligt att jag inte använt det under de fem år vi haft det. Idag lärde jag mig det jag behövde för att mixa ihop mitt pass och det gick på under en timme…Det handlade nog bara om att våga – och att ha stödet (läs maken) sittande bredvid.

Godnatt