Vi valde rätt att ligga kvar. Ännu mer bekräftat blev det när det kom in en båt som hade fått rigghaverig när de hade hissat storen. Fy bubblan. Ingen ombord skadades dock och det var skönt att höra. Nu håller de som bäst på att lyfta av masten.
Kategori: Hoppsan
Nä, man ska inte svälja en strumpa
Kanske borde vi ha insett att det skulle hända men ändå blev vi tagna på sängen. Visst har Sintra varit en liten strumptjuv men hon har aldrig visat minsta tendens att tugga i sig dem. Istället har hon gömt dem eller velat att vi ska jaga henne. Aldrig har hon ätit upp någon. Förrän ikväll.
Stor oro (såklart) och ett samtal till veterinär. Nu har lilla vovven fått praffinolja och vi hoppas att den lilla strumpan tar sig igenom systemet utan att fastna. Gör den det blir det definitivt besvärligare…. Men det var en liten kort ankelstrumpa så vi hoppas på det bästa.
Fick förresten reda på att Sintras syster Ester ätit många strumpor under sitt första år. Fler än båda händernas fingrar. Kanske är det ett släktdrag?! 🙂
Semesterseglingen är tillsvidare framskjuten tills strumpan är ett minne blott och imorgon ska huset strumpsäkras.
Regn och rusk = mys i soffan… eller inte…
Just det.
Jag tvättar ju överdragen till dynorna…
Huggorm på vift
Utanför Swedbank på Stenungstorg fanns den här lille krabaten idag. BIG OGILLA!
Foto: Supersara
Tror att det lär dröja innan jag tar mig ner till torget igen. Man kan ju bara hoppas att det är samma som var utanför jobbet häromdagen och att den inte kommer tillbaka dit. Där är jag ju lite oftare. Tyvärr är det väl så att huggormar har rätt stora revir. Har bl a hört att om man ska flytta en huggorm utan att den hittar ”hem” igen, behöver man flytta den mer än fem kilometer….
Kanske att man skulle flytta ombord på båten permanent?!
Gissa den skyldige
I morse var sängen bäddad. När jag kommer hem på lunchen ser den ut så här:
Vem är det som har hoppat i den? (en ledtråd – det är inte maken…)
en lisa i livet 