Hon är inte liten längre, även om hon alltid kommer att vara min bebis (och hata mig för det). Jag menar inte bebis som en liten hjälplös varelse utan mer att hon är mitt yngsta barn. Men minst är hon inte i syskonskaran. Hon har precis vuxit om äldsta storasystern med en centimeter och är nu över en decimeter längre än jag.
Idag hurrar vi lite extra för fina yngsta dottern och hoppas att hon får en kanondag!
(Bilden är från när hon fyllde sju år – en halv evighet sedan alltså)
