Äldsta dottern har i många år talat sig varm för talböcker men jag har inte riktigt fattat eller trott på grejen. Även kollegor och andra vänner har tipsat om det men jag har nästan lite trotsigt hållit emot. Tills för ett par veckor sedan alltså.

Inför resan till Teneriffa laddade jag min iPhone med Stig Larssons böcker. Jag måste nu erkänna hur bra det här med talböcker är…

Hur bra som helst. När som helst!

Kanske ska man vara mer öppen för nya saker – och då upplever jag ändå att jag i vanliga fall är nyfiken på sånt här men uppenbarligen kan även jag ha fel. (men det tänker jag inte berätta för någon)