Imorse var det lite tufft att ta sig upp ur sängen. Varför vet jag inte men säkert beror det på allt som händer, och inte händer, runt omkring oss just nu. MEN – jag tog mig upp och kunde konstatera att det redan var 15 grader ute och att solen strålade från en klarblå himmel. Förutsättningarna för utomhusträning på Bluewater kunde inte vara bättre och jag hoppades verkligen att Mark planerade att vi skulle vara utomhus… Jag tog i alla fall på mig träningskläder anpassade för det och packade inte ens ner mina inomhusskor. För säkerhetsskull slängde jag i sista stund ner baddräkten. Man kan ju aldrig vara riktigt säker…

Som vanligt fick vi instruktioner när vi kom. En matta, två gröna vikter och en pilatesboll och vi skulle vara utomhus! Flera av oss räknade med att uppvärmningen skulle bestå av ett antal varv runt Stenungsbaden och var nästa på väg när vi fick veta att det inte var så. Istället började vi direkt med pilatesbollen. Jag är fortfarande helt förundrad över hur många olika övningar man kan göra och framförallt att Mark kan alla. Vi började med ”situps” med benen böjda i 90 grader över bollen. Från det gick vi till att bara ha hälarna på bollen (med raka ben) och bara skulderbladen och armarna på marken. Sen skulle vi lyfta ett ben i taget rakt upp mot himlen (point your toes…). 50 på varje ben. Det kändes kan jag lova. Sen kom den, i mitt tycke, tuffaste övningen. Vi skulle pressa ner hälarna i bollen och klämma fast den mellan rumpan och vaderna och lyfta upp knäna mot magen. Det är svårare än man kan tro.

Efter den rivstarten fortsatten han med en mängd övningar och jag vet inte om det bara var jag som märkte det men alla övningar skulle vi göra 50 gånger. Kommer ihåg när vi började träna för honom, då var det 25 som gällde. Kan det vara så att han tycker att vi ska fixa 50 nu?

Även vikterna kom till användning (såklart) och vi ömsom satt på, låg på eller höll i bollen. Tufft – men roligt. Det kommer att kännas i både armar, ben och mage imorgon. Det är jag helt säker på. Avlsutningsvis sprang vi två varv runt Stenungsbaden (varje varv är 700 m) och han klockade. Tyckte att han klockade mig till 6,07 men det kan ha varit 7,06… Det roliga var att jag gärna (?) hade sprungit ett varv till. Kanske var det vädret som lurade mig 🙂

Next week we´re going to play

Så sade Mark innan han släppte iväg oss. Och var vi rädda om våra skor skulle vi se till att packa med oss lite mer oömma sådana till nästa gång. Kan det vara så att det är dags för Bootcamp? Det både ser jag fram emot och inte i så fall…