Är inte på hugget. Har ingen ork. Vill egentligen bara krypa ner under täcket och komma fram igen när jag vet att yngsta dotterns träning gick bra och att hjärtat inte rusade. För det är ju precis så det kommer att bli. Visst var det en anspänning kring själva ingreppet i torsdags men väntan nu är nästan jobbigare. Eller den är inte NÄSTAN jobbigare, den ÄR jobbigare och längre… Först på fredag får hon träna första gången. Tills dess får vi försöka fylla tiden med annat.
Sjösättning, hundplanering, födelsedagshemlisar och lite egen träning kanske (även om jag inte orkade idag…)
Helgen har fyllts med familjemys och nu är det lite tomt. Kanske är det därför som tankarna kommer. Mellandottern är dock fortfarande är kvar. Hon åker först imorgonbitti. Innan resten av gänget åkte hann vi med att ta en sväng till Adenmarks och visst fyndades det där. Vad jag handlade? Fem lösgodisar och tandkräm 🙂
Ibland behöver man vara i sina tankar och känslor för att komma ur dem. Att det kommer en tuff period som idag när alla försvinner till sitt är väl inte så konstigt tror jag. Men jag förstår att väntan är jobbig.
Maria får gärna åka med mig i morgon om hon vill. Hon kan slå en pling i så fall.
Massor med kramar Lotta
GillaGilla
Tack. En dag i taget…
GillaGilla
Kramar till dig och familjen!
GillaGilla
Tack!
GillaGilla