Igår eftermiddag satt jag i sittbrunnen och drömde om att det inte var söndag och inte var dags att börja ta sig hem igen. Det var varmt, det var soligt, jag hade precis badat och allt kändes sådär behagligt lugnt och rätt. Tänk om det hade varit så att jag kunde ha stannat ute ett par dagar till.

Så tänker jag inte idag! Regnet vräker ner och jag kommer på mig själv med att fundera på om någon skulle titta konstigt på mig om jag kom i sjöställ till jobbet. Tänk vad snabbt vädret kan slå om. Den här gången drog vi det längre strået. Andra gånger är det tvärtom. Men ok – det braiga med det här vädret är att det där som är eftersatt inomhus nu åtminstone har en chans att bli gjort.