Att vi skulle stråla samman under semestern visste vi, bara inte när. Vi hade olika planer för de första två och en halv veckorna men sen hände det. Vi stämde träff på Väderöarna.

Väderöarna, detta paradis. Detta paradis som man ibland, när allt stämmer, kan komma till med egen båt och få fantastiska dagar, ljumma kvällar och minnen för livet.

När vi närmade oss ön såg vi flera båtar som lämnade och lite började vi då att hoppas. Hoppas på att få en plats vid bryggan. Med tanke på att det bara är sex, sju båtar som kan få de hoppades vi nog egentligen inte så mycket så döm om vår förvåning när det var ledigt och vi kunde lägga till.

Jag vet ingenstans där vattnet är så kristallklart. Ungefär fyra meter djupt är det och man ser varenda sjöstjärna på botten. Ingenstans där det är så härligt att bada.

Att sedan sätta sig på toppen av Stora Hejen med utsikt mot solnedgången och grilla middag strör liksom lite guldstoff över alltsammans.

Dagarna vi fick där i år kommer jag att minnas länge.