Den där känslan och förväntan man har. De där timmarna som går så långsamt. De finns nog bara dagen före julafton.
De sista grejerna fixas och framåt kvällen sänker sig lugnet. Det är då, när skinkan är griljerad och Janson färdig som maken trollar fram en liten för-janson att provsmaka. Och det är då mellandottern får ett sms med en påminnelse till mig om att det är en Robbie Williams-konsert på tv. Hur bra är inte en sån dag före dagen?

