Kategori: en lisa i livet

Jag vaknade redan vid sju och låg och drog mig en stund innan jag drog på mig träningskläderna. Solen sken och det var nästan vindstilla.

Himlen var så där blå som den bara är ute vid kusten så jag var tvungen att börja med en tur upp till lotsutkiken för att njuta av vackerheten.

Gullholmen/Härmanö var betydligt mer kuperat än jag mindes men 30 minuter senare var jag ändå nöjd med min insats.

Sedan ryggskottet för några veckor sedan, har jag inte vågat träna på att stå på händer men idag kunde jag bara inte låta bli. Några försiktiga försök för att ”känna av” och det verkar funka. Bara att fortsätta nu då.

Tyvärr fanns det inget varmvatten så duschen efteråt blev både kall och snabb men en frukost senare så var jag varm igen.

Nu har vi lämnat Gullholmen och hoppas komma fram till Smögen om några timmar. Det är varmt och skönt i solen så här ska odlas fräknar. 😀

Vilken dag vi haft. En helt ljuvlig dag. Härlig på alla sätt och också händelserik.

Vi hade hoppats på fin segling men vinden dog. Istället passade vi på att njuta av det fina vädret.

På väg mot Gullholmen passerade vi Mollösund. Vi har gått där massor av gånger men varje gång slås jag av hur vackert jag tycker att det är.

Flera gånger velade vi över om vi skulle fortsätta till Gullholmen eller välja naturhamn men det var så länge sedan vi var där så vi fortsatte. Vi har inte ångrat oss om man säger så.

Vi brukar försöka gynna de lokala handlarna när vi är ute med båten och så gjorde vi även idag. Tempo på Gullholmen hade öppet och vi bunkrade massor och vi handlade även hos den lokale fiskhandlaren. En god röra men även lax och havskatt till kvällens fiskgryta.

Efter lunch slappade vi i sittbrunnen tills vi såg hur dimman rullade in på Islandsberg. Vi skyndade oss att sätta upp sittbrunnstältet men dimman löstes upp igen.

Det fick bli en promenad. Och på den promenaden stötte vi på Torbjörn. Torbjörn brinner för Naturmuseét och tog med oss dit trots att det inte var öppet. Jag blir så otroligt imponerad över personer med passion och Torbjörn brinner verkligen för museét. En lång stund senare och med nyvunnen kunskap kunde vi fortsätta vår promenad.

Det är vackert på Gullholmen.

Innan vi gick tillbaka till båten stannade vi till på det trevliga Hamncaféet. Ett glas vin på uteserveringen satt inte helt fel.

Vi fick en fin kväll och jag hann till och med (knappt) upp till lotsutkiken för en fantastisk solnedgång. Och däruppe blev jag återigen påmind om hur liten världen är.

Jag var inte ensam där och kom att prata med de andra som var där. Det visade sig att han hade anknytning till Volvo i Brasilien och vi kunde hitta flera gemensamma namn/känningar. Det sträckte sig till och med ända till Angola.

Lustigt det där. Tänk att det skulle komma upp när jag pratade med någon vid en lotsutkik.

Nu har jag landat i soffan framför A handmaid’s tale. Den här helgen har verkligen börjat på bästa sätt.

Jodå! Idag kändes det betydligt mindre knasigt att dra ut med båten över helgen. Det är visserligen samma temperatur men ändå.

Lite handling och vattenfyllning och så kastade vi loss. Idag blev det flytoverall på och jag känner mig rätt mycket som en teletubbie 😉

Norrut går vi och planen är Gullholmen. Hoppas på fin segling dit.

Alldeles för kallt väder, trots sol, gjorde att vi valde att stanna hemma ikväll istället för att ge oss ut med båten.

Visst, solen sken och himlen var blå men vinden var kall. Istället blev det en spontan kväll med plockmat och gott sällskap.

Imorgon är en annan dag och då kan vi säkert bestämma oss för att vara lika knäppa som vanligt och ge oss ut med båten – trots temperaturen.

Dagarna bara rullar på och snart är det semester ju. Vart tog tiden vägen? Det var ju nyss jul.

Idag var det lite extra roligt på jobbet. Jag och en kollega spelade in en film. Vi får väl se hur det blir men i tanken är det en grymt kul idé. Allt filmades med mobilkamera så vi pratar inte någon jätteproduktion direkt men kul var det.

Onsdag betyder ju även yoga. Något som jag verkligen gillar. Och behöver faktiskt. Det är bara att inse. I september åker jag till och med på yoga-resa. En hel vecka och massa yoga i en underbar miljö. Det känns superlyxigt men ändå lite konstigt att unna sig själv det.

Dagens pass var riktigt bra. Och ja, vi tränade även på huvudstående. Jag var lite bekymrad för just det och hade bett yogaläraren att hjälpa mig om jag skulle tappa balansen. Vill ju liksom inte dra på mig ytterligare ett ryggskott nu när jag känner mig återställd.

Balansen funkade och jag ramlade inte. Det kändes till och ned så bra att jag kanske vågar återuppta min träning på att stå på händer igen. Nästa vecka får det bli.

Nu – sista avsnittet av Modus.