Kategori: segling och båtliv

I Volvo Ocean Race seglas det femte benet just nu och båtarna är på väg mot Rio de Janeiro. När jag var inne och tittade på webbplatsen igår såg det kallt och blött ut på bilderna. Idag ser det faktistk lite varmare ut.

Men fort ser det ut att gå. Bilden är på Ericsson 3 som ju faktiskt gick i mål på fjärde benet efter att starten till nästa redan gått. Detta efter att de varit tvungna att laga båten (se tidigare blogginlägg). Nu ligger de på 3:e plats och verkar till och med knappa in.

Sail Away!

Hemma hos oss pratas det en del segling. Bla om Volvo Ocean Race som håller på just nu. Idag gick starten på det 5:e benet. Ett ben som är det längsta och tuffaste någonsin. Starten gick i Qingdao och målet ligger 12300 nm bort i Rio de Janeiro. Ericsson ställer upp med två båtar, Ericsson 3 och Ericsson 4. E3 består av en nordisk besättning och E4 av de bästa seglarna i världen. Från början var det 8 båtar som startade men ett team har varit tvungna att ge upp pga pengabrist.

Mitt under förra benet (deltävlingen från Singapore till Kina) såg det ut som om E3 kanske också skulle behöva ge upp. De fick en stor spricka i skrovet. Men efter två veckor med reparationer där det bytt 8 kvm av skrovet kunde de gå i mål i Qingdao två timmar efter att starten hade gått i nästa ben. De fick alltså bråttom att bunkra och stuva båten inför Rio-etappen. Lite humor har dock reparatörerna haft.

De har märkt ut var hålet var. 

Nu är de igång och har som mål att jaga ikapp täten. Sist ligger de dock inte. En annan av båtarna gick på grund 2 minuter innan start och står nu på land… Lite surt kan jag tänka mig

Utomhus är det -8 grader och lite vitt på marken. På himlen syns fullt med gnistrande stjärnor. Och visst är det fint och kallt och lite småmysigt. Ändå kan jag inte låta bli att längta lite till sommaren. Den där sommaren när det är varmt och ljust och vi är i båten och bara är. Att bara vara så på sommaren – i båten – är nog bland det bästa som finns.

Anledningen till att jag började längta lite extra nu var min skärmsläckare. Den här bilden dök upp…

…och den är så mycket sommar och att bara vara! Nedräkningen har börjat och förhoppningsvis får vi en första go’ seglingshelg lagom till Valborg (eller kanske tidigare…)

Men allt beror på när maken får båten i sjön…

Sista helgen i maj planerar jag för en tjejsegling. Det blir första gången jag tar ut båten utan maken ombord. Jag har varit sugen på det ett tag och känner att jag nu måste ta steget – för inte vill jag bli en sån där som bara följer med…

Visst känns det pirrigt men genom att bestämma att nu göra det sätter jag lite press på mig själv. Nu måste det bli av. För att ytterligare spetsa till det kommer E att hänga på med sin båt (också fylld av glada tjejer) – och hon tar sig ut själv. Det vet jag, för jag var med ombord på hennes båt, på en tjejsegling i höstas.