Vi kom oss till slut iväg. Trots att vädret verkligen inte var båtmässigt så chansade vi ändå på att väderprognoserna var riktiga – och det var de ju! Tyvärr stämde även vindpognosen. 4 m/s rakt i näsan så vi gick för maskin hela vägen till Åstol. Ett tag var vi inne på att gå till Dyrön men där låg redan ett par båtar och det såg fullt ut. Konstigt det där… På sommaren får det plats många men så fort det är offseason är det fullt om det redan ligger ett par båtar i hamnen.
På Åstol är det vi och en motorbåt. Motorbåten ligger på andra sidan och vi ligger på bästa platsen, framför caféet. Både kvälls- och morgonsol. Hur bra som helst
Egentligen hade vi tänkt grilla men köttet som vi maken tog fram ur frysen för att ha med hade datumstämpel 2010 (!) och vi vågade faktiskt inte ens öppna den. Istället fick det bli soppa på spik. Njae, inte riktigt då. En sparrisomelett förstärkt med ölkorv. Riktigt smarrigt om jag får säga det själv.
Nu kryper temperaturen nedåt på utsidan medan vi har det varmt och skönt här inne i ruffen. Sintra verkar ha funnit sig tillrätta men blev inte glad när vi spolade av henne med slangen. Det var bara tvunget. Hon badade i gammalt lervatten på promenaden…
Med lite lätt röda näsor (av solen) kryper vi nu ner i akterruffen och kommer att sova jättegott.
en lisa i livet 