…min morfar. Han skulle ha fyllt massor av år idag men gick bort för några år sedan. Nu finns han istället hos oss i hjärta och tanke. Hans aska är strödd i havet i närheten av där vi bor och därför kommer jag idag att lägga en röd ros i vattnet – till hans minne.

Kommer på mig själv med att få en tår i ögat – ok då – flera tårar. Jag saknar honom och är så oerhört glad över att mina barn hann lära känna honom och skapa egna minnen med honom. Hur många av dagens barn kan göra det?