Helgen bör ju innehålla tid för återhämtning, eller hur? Hur kan det då komma sig att jag är tröttare i dag än vad jag var i fredags när jag gick hem från jobbet? Jag undrar om det beror på vad helgen har varit fylld av?

I lördags fyllde min farmor 90 år och det var stort kalas på Sjömagasinet. Inför kalaset ställde jag mig framför garderoben och tyckte att jag inte hade något att ta på mig (eller hur?!?). Därför slutade jag lite tidigare i fredags så att jag kunde åka till Torp för att hitta något kul. Tre timmar senare hade jag inte hittat något och jag var både trött och hungrig. När jag satte mig i bilen för att köra hem plingade färddatorn till "42 km till tom tank". Hm – hem var det 35 km och jag orkade bara inte köra omvägen inom Uddevalla för att tanka. Så jag chansade. Väl hemma stod det 29 km så chansningen gick hem.

Äldsta dottern hade handlat och lagat mat (och hällt upp ett glas vin till mig) så det var bara att sätta sig vid dukat bord.

Mellandottern och jag tog en sväng till torget på lördagens förmiddag för att se om vi inte kunde hitta något – men vi kom hem tomhänta båda två. Dock hade jag kommit på att jag hade en ny tröja som jag inte hade använt än. Den tillsammans med min svartvita hundtandsmönstrade kjol blev superbra. Tänk vad lätt det är när man inte gör det svårt för sig.

Kalaset blev mycket trevligt och det var ett stort spann i åldrar på gästerna. Allt från 0 – 90 år. Faktiskt var det ganska många rätt små barn och jag är förvånad att serveringspersonalen inte snubblade på dem. Det kunde lätt blivit rätt mycket glasskross då.

Vi var hemma vid 23-tiden och då passade jag på att ställa fram klockan till sommartid så jag kom väl i säng runt halv ett ungefär. Halv fem gick jag upp med äldsta dottern. Hon skulle till London och åkte hemifrån strax före fem. Efter att hon åkt kom min bror ner för trappan med sin dotter på armen (de sov över hos oss efter kalaset). Hon hade kräkts och de behövde låna en hink (magsjuka?). Jaha minns jag att jag tänkte – det här lär ju vi också åka på…. Men när vi alla sedan började vakna var hon som vanligt och kvittrade och lekte. Skönt.

De stannade hos oss hela söndagen och vi var i lekparken och hann njuta av det vackra vårvädret innan de åkte hem. De är en underbar familj och jag tycker att det är så synd att vi bor 35 mil från varandra.

Nu är det en ny arbetsvecka och kvällarna är redan fulltecknade. Jag funderar faktiskt på att ta en semesterdag på onsdag – för att få lite återhämtning. Vi får se hur jag gör. Jag har dagar kvar och inget inbokat på onsdag. För säkerhetsskull har jag "spärrat" dagen i kalendern.

Jag borde nog passa på – det verkar ju tom kunna bli fint väder!