Mamma – vi mår bra. Vi har krockat.

Telefonsamtalen kom vid halvsextiden dan före dopparedagen. Det var tur att yngsta dottern berättade i den ordning som hon gjorde när hon ringde. Hon och äldsta dottern var på hemväg efter ett ärende och var nästan hemma. Det var då det hände. En skåpbil körde in i sidan på dem när de kom körande på LV 160. Äldsta dottern har skrivit om händelsen på sin blogg.

Maken och mellandottern kastade sig i bilen och tog sig till olycksplatsen där det redan var fullt med blåljus. Tre ambulanser, fyra poliser, och brandbilar. Båda döttrarna var också redan mycket väl omhändertagna. Redan innan räddningstjänsten var på plats visade det sig att det var en sköterska i första bilen som stannade. Alla på plats var överens – de hade änglavakt! I båda bilarna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bilen är skrot och fick bärgas från platsen. Döttrarna fördes med ambulans till Kungälv där de undersöktes grundligt men klarade sig med blåmärken, brännmärken efter säkerhetsbältet och ömma bröstkorgar. Olyckan i sig hamnade i kvällspressen som skrev om alla olyckor i halkan. Halka här? Inte då. Det var åtta grader varmt när olyckan inträffade.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2660886/flera-svara-olyckor-i-halkan (rubriken i artikeln är ändrad i efterhand – adressen i länken visar ursprungsrubriken :-))

Istället för att bekymra mig för de sista julförberedelserna tillbringade jag kvällen fram till midnatt tillsammans med döttrarna på akuten. Det sätter definitiv lite perspektiv på julstressen…

Jag har mycket medvetet tryckt bort alla tankar på hur det kunde ha gått. Istället har jag valt att lägga fokus på att det gick bra och att jag är oerhört tacksam över att vi får fira jul tillsammans. Årets julklapp fick jag dagen före julafton och den blir extremt svår att överträffa.

Ta hand om varandra, var rädda om varandra, kör försiktigt och använda ALLTID bilbältet!