Jag är bortskämd. Bortskämd av min make. Varje morgon, med några få undantag, serveras jag en mugg rykande morgonkaffe innan jag har gått upp ur sängen. Nu vet jag inte om det är av ren självbevarelsedrift och att maken ”kan” och därmed också lurar mitt morgonhumör. Till och med i båten får jag ”kaffe-på-sägen” och då till och med i form av espresso…
I morse fick jag hämta kaffet själv. Och det var helt ok. Eller egentligen inte. Det hade typ hänt en olycka i natt – eller om det var flera. Sintra verkar ha dragit på sig någon liten magåkomma och inte hunnit säga till (eller så har vi inte vaknat). Maken fick alltså börja dagen med sanering… Vissa gånger är jag gladare än andra att vi har klinkergolv men om någon vet hur man gör rent en matta typ sisal så tar jag tacksamt emot tips…
Som tur är verkar Sintra inte särskilt påverkad på andra sätt utan mumsade glatt i sig frukosten, och det där med bordsskick, det tycker hon är lite overkill.
Lyx! Inte med magsjuk hund utan med kaffeserverande make. Jag kanske skulle lära av honom, min man har nämligen ett mindre bra morgonhumör. Kanske skulle en kaffe liva upp?
GillaGilla
Prova – det kan ju inte bli ”sämre” 🙂
GillaGilla
Sant. Får bli när vi kommer hem.
GillaGilla