Jag var bokad på ett Boxpass idag. Jag hade bokat det själv och jag skulle gå tillsammans med en kompis. 

Först snurrade jag till det och trodde att passet började 18.15 och då ville jag inte äta innan. När jag sedan var på väg till träningsanläggningen kom jag på att jag hade glömt skorna hemma. Jag fick ringa kompisen och be henne checka in mig. Som sms-svar tillbaka fick jag veta att incheckningen var paj så det var bara att gå in. Sladdade in på parkeringen (med skorna) och rusade in. Bytte från ute- till inneskor, fyllde vattenflaskan och gick mot lokalerna. I den ena pågår ett Body Pump-pass och i den andra är det CX WORKS. I receptionen kunde de berätta att passet är i den andra anläggningen längre bort på gatan. 

Där och då var jag väldigt nära att åka hem. Lägga mig i soffan. Men det gjorde jag inte. Istället skrapade jag ihop mig och bestämde mig för att ge järnet och det var nog tur. Passet var inte 45 minuter utan 75(!) minuter och väldigt jobbigt. Men roligt. Riktigt roligt och precis vad jag behövde. 

Anledningen till att jag var så snurrig var för att äldsta dottern opererats idag och att jag inte hade hört något. Det har jag nu, och allt hade gått bra. 

Ibland är det ok att vara virrig…

Vems fel det var att jag testade Box? Behå-Helene. Hon påstår att vi ska köra det tillsammans varannan onsdag och eftersom hon smygtränade utan mig kunde ju inte jag vara sämre. Vill hon ha en sparringpartner ska hon få en 🙂