Maken skulle segla Dragonforcetävling på Öckerö och jag blev medbjuden till en av de andra seglaränkorna. De bor på ön och har också en Welsh Springer Spaniel, Singo 11 år. Att våra män fixad att segla med sina radiostyrda båtar och att inget gick sönder är de nog fortfarande förvånade över eftersom det blåste riktigt mycket. Vi änkor tog med oss hundarna på en långpromenad istället. Det var blåsigt och på sina ställen mycket blött men solen sken och hundarna var med än nöjda över att hoppa bland ljung och klippor.

Singo var alldeles uppspelt och det var först när maken anslöt till fikan hemma hos Öckeröborna som polletten trillade ner. Philip är ju kastrerad och utsöndrar i och med det ingen könsdoft alls. Alltså trodde Singo att han var valp och behandlade honom därefter… Philip var inte helt bekväm med uppmärksamheten men på det stora hela hade de roligt tillsammans.

Det fanns lite hundsläktskap att reda ut också och vi lyckades faktiskt. Singos mamma (Dagsländans Lovis) är syster till Sintras mormor Joy (Dagsländans Undis) och Singo blir alltså då kusin till Gnistas mormor. Släktskapet slår igenom i lite speciella sittstilar. Både Gnista och Singo sitter på ryggslutet istället för rumpan…

Det fick bli bad för Philip när vi kom hem för det allra sista han gjorde på promenaden var att rulla sig i något som luktade fruktansvärt… Inget som syntes men vi som tillbringade en timma i bilen med honom på hemvägen kände det och med tanke på hur fogligt han promenerade in i duschen när vi kom hem tror jag inte att han var helt nöjd med valet av parfym själv.