En bild säger mer än tusen ord – ok då – tre bilder

Vilken härlig dag vi har haft.

Från Mollösund gick vi till Käringön där det var tomt i hamnen. Vi bara var och hade det underbart (jag hann med ett besök till Millami också). Därifrån seglade vi hem i kalasväder. Plattlänsen Stigfjorden in var inte att leka med. En riktig naturupplevelse och massor med sol. I veckan lär jag få klä mig i polotröja. Solbrännan sträcker sig bara mellan hakan och pannan.

En knarrande fender

Efter en härlig dag tillsammans med vännerna på Alinde är det återigen dags att krypa till kojs. Dimman som rullade in under eftermiddagen har lagt sig som en fuktig filt över Mollösund och allt är verkligen grått. Vi kände oss härligt knäppa när vi satt vid grillen med filtar, mössor och tjocka jackor. De som gick förbi kan ju inte ha trott att vi var riktigt kloka, men mysigt hade vi det. Imorgon räknar vi med sol igen…

I båten är det mängder med ljud och som den fatalist jag är tycker jag alltid att det låter som att något håller på att gå sönder. Är det inte kompressorn till kylen är det något i masten eller som nu. Nu knarrar en fender och det låter som att den håller på att gå sönder även om jag vet att så inte är fallet 🙂

Jag ägnade mig åt disken istället. Till och med det är nästan mysigt när man är i båten. Nästan! Det nya diskstället som jag köpte för 39 kr på Göksäter är i alla fall väl godkänt!

image

Härligt och lite knäppt

Vårvädret lyste med sin frånvaro när vi vaknade. Det var grått, grått och kanske till och med lite gråare. Nu är vi inte de som är de så vi beslöt oss ändå för att lägga loss. Medelvinden skulle ligga på ca 10 m/s rakt i näbben så vi siktade på Mollösund. Det kändes som en lagom utmaning. För att ytterligare förstärka känslan av strapats satte strömmen rakt emot oss med 1,5 knop.

Vi lade loss från Almösund och plötsligt sprack det upp. Himlen blev blåare och blåare och solen gassade. Det innebar att det var rätt gott i lä bakom sprayhoodet 🙂

Med den motvind vi hade kändes inte Kråkefjord så lockande. Istället smet vi smygvägen förbi Smögholmarna. Inte en enda båt låg där. Konstigt? Det brukar krylla av dem där annars. En båt mötte vi. Segelbåt alltså.

Framme i Mollösund lade vi till i en tom men läig hamn. Vi fick platserna framför Emmas Café precis som vi hade hoppats. Alinde lade sig med sittbrunnen mot solen och vi med näsan mot vinden istället. Då får vi sol i sittbrunnen till frukosten imorgon. Hoppas, hoppas!

Nu har dimman rullat in och det blev genast mycket kallare. Glögg pratade någon om men jag myser i soffan och mår fantastiskt gott. Det ska bli gott med grillat till middag ikväll.