Kategori: en lisa i livet

Gårdagens trimaran upplöstes och vi gick alla åt olika håll, denna sista dag på långhelgen. Vi valde att styra mot Käringön och fick den där perfekta avslutningen på en perfekt långhelg. Den där flytoverallen som jag letade fram har legat oanvänd och istället har shorts, linne och bikini fått plockas fram. Vilken tur att jag packade för så många olika väder 🙂

Det finns en speciell sorts blå färg som jag bara hittat till sjöss och idag var den överallt. 

Framme på Käringön fick vi till och med fälla upp taket för att få lite skugga i värmen. 

Philip har verkligen funnit sig tillrätta på båten och verkar stortrivas. Framförallt uppe. Varför man behöver vara nere/inne har han inte riktigt listat ut än. 

På hemvägen passerade vi stället där min mormors och morfars aska är strödd och kunde lägga två rosor i vattnet. Det blev liksom en perfekt avslutning. 

Det känns nästan som att vi har haft en hel semester. 

Värmen alltså. Det kändes till och med i motvinden när vi lämnade Kornö för att sammanstråla med kompisbåtarna Alinde och Caprice i ”Hala”. 

Resten av dagen har mest bestått av njutande. Av väder, vänner, miljön och allt en sväng till. Dagen avslutades med grill och drönarflygning. Maken börjar bli rätt duktig på det nu och bilderna spelar i en egen division. 

Håller man sig på marken (som jag) kan man istället fånga Kvartsita på bild när hon lämnar kaj. Vår båt är dem lilla vita skrutten längst till höger. 

Bryggan vi ligger är inte rak på många ställen….

Men vad gör väl det en dag och kväll som denna? Dagen då sommaren körde om våren. 

Allt, verkligen allt är bra. Jag vet att man inte ska säga det högt men skriva..

Vi lämnade Fiskebäckskil och gick till Stora Kornö. 

Och här har vi haft det riktigt gott. Bara varit. Promenerat. Fotograferat. Ätit gott.  Och njutit massor. Hela dagen har jag har det dessutom varit shortsväder och det hettar gott i ansiktet nu ikväll. 

Plockat fästingar har vi också gjort. Fem på Philip och en på mig – ogilla på det. 

Dagen avslutades med att vi träffade konstnären Ernst-Gunnar Schiller som härstammar från två av de fyra ursprungliga släkterna på ön och medan solen gick ner berättade han om ön och avslutade med att deklamera en dikt till mig. Vilket slut på en fantastisk dag. 

Jag tog på mig täckjackan på morgonpromenaden. Det hade jag inte behövt. Idag är det varmt på riktigt. 

Äntligen! 

Idag blir det shorts och linne. Och kanske Smögen.