Vem tog nagellacket

Det hör ju liksom till att göra sig lite extra fin inför nyår så jag tänkte måla naglarna och gick för att hämta nagellack. Bl a ett helt nytt och lite dyrare snabbtorkande överlack.

Jag hittade det inte.

Letar och hinner tänka tankar om att någon av döttrarna lånat det och glömt lämna tillbaka det.

Muttrar när jag går förbi mannen som undrar vad jag muttrar över.

Maken ser plötsligt väldigt skyldig ut när jag berättar och går ut i förrådet och hämtar överlacket. Han hade lånat det för att fixa med något till någon av hans radiostyrda båtar…

Förlåt kära döttrar! Men inte kunde väl jag tro att han skulle låna nagellack av mig…

Ska nog köpa en egen flaska till honom – av den lite billigare sorten…

 

Lycka är en egen nyckel

Att lyckas få tag på en lägenhet och kunna flytta hemifrån är inte lätt idag. 

Men nu! 

Idag hände det! 

Yngsta dottern fick nycklarna till sin alldeles egen lägenhet. 

Vilken härlig start på 2016 det blir för henne. 

  
Nu är frågan vad vi ska göra med vår övervåning. 3 sovrum på 14 kvm vardera, ett vardagsrum på 17 kvm och ett badrum på 14 kvm. Vi kommer kunna ha många övernattande gäster framöver.

God fortsättning

Så har då julafton kommit och gått. Som sig bör har huset fyllts med släkt och alla gamla traditioner har dammats av och nya har skapats. Precis som  det ska helt enkelt.

Det nya bestod av träning på gymmet med systeryster och äldsta dottern. Riktigt skönt var det faktiskt…

En riktigt gammal tradition står landgången (julsmörgåsen) som vi äter till lunch på julafton. Det som min farmor och farfar hittade på när det firade sin första jul i Sydamerika 1945. 70-årsjubileum i år alltså.

IMG_1791

En annan tradition är att jag och äldsta dottern går på julbön kl 17. I år kunde vi till och med promenera till kyrkan i närområdet och behövde inte ta bilen till kyrkan lite längre bort.

Efter det blev det fullt julbord med ALLT.

Idag är det en annandag och huset är inte riktigt lika fullt – och ja, julmat äter vi fortfarande….