Kategori: en lisa i livet

Med den tråkiga inledningen av helgen i och med att Philip fick somna in trodde man kanske inte att den kunde bli sämre. Men det blev den!

Lördagen började bra och mellandottern och jag åkte till Torget för lite ärenden innan vi bytte om och tog oss iväg på gudsonens kalas

Som alltid gott och trevligtäven om jag inte orkar allt för länge

Hade önskat att jag hade orkat en skogspromenad , det är ju så vackert ute nu

På kvällen bjöd jag mellandottern på middag på Alberobello. Mysigt med egentid med henne och gott med tryffelravioli!

Busade till det lite p hemväg och åkte vägen om en fin vän och hann med ett glas vin och lite prat innan vi åkte hem.

Det var en riktigt bra dag och jag orkade massor!

På söndagen gick maken åka in till Blå stjärnan akut med Astra. Hon hade feber och blodprov indikerade infektion så hon blev inlagd. -suck.

Efter massa oro fick hon komma hem på måndagen men hon är fortfarande låg.

Sista veckan hemma för mig nu. Nästa tisdag är det dags för fyra veckors neurorehab på Högsbo.

Pjilop. En av våra rödvita Snurrskallar kom till oss efter att vår första hund sintra hastigt hade gått bort i cancer. Han var då fem år. Det senaste året har jag blivit gammal och skröplig det har visat sig att han har artros och spondylosOch snart skoven har kommit tätare nu fanns det inget att tveka på längre och idag fick han somna in lika tufft som det är tjänstemän som ett rättbeslut. Ett besluts man som hundägare vet om att hon kommer att få ta självklart ledsamt och tomt hemma nu men Astra och gnista och Nike kommer till att vi har och göra ändå

Ryggen blir bättre och efter att ha bytt värkmedicin har jorden slutat snurra.

Ändå sover jag mycket. Det märks att värk tar energi.

Pga ryggen har jag bokat av veckans rehabträning. Hoppas verkligen att den är helt bra tills jag ska till Högsbo. Den29:e

Mellandottern dök upp igår kväll. Blir kul och mysigt att hänga med henne några dagar

Ryggen fortsätter att bråka med mig och jag fortsätter att ta det lugnt. Det blev aningen dumt igår. Jag fick så ont att jag svimmade. Kroppen stängde bara av. Som tur var såg maken det hända och kunde fånga mig innan jag slog i golvet. Jag vaknade till liggande på golvet med en orolig make stående över mig. Orolig över att det kunde vara en ny stroke eller att jag skadat mig. Han hjälpte mig upp och vi tog oss in i sovrummet där jag ännu en gång fick så ont i ryggen att jag svimmade. Denna gång över sängen. Och där blev jag liggande. Maken jobbade sedan hemifrån fram till lunch då äldsta dottern kunde lösa av honom så att jag inte skulle vara själv hemma. Det blev soffläge hela dagen och smärtstillande. Hundarna verkade nöjda. Ute spöregnade det.

Idag är det något bättre och jag såg till att inte ta medicinen på fastande mage. Hade inte lika ont under natten och var bara lite snurrig när jag vaknade. Efter en stund vågade jag mig upp och till och med in i duschen utan att något hände.

Det blir ännu en dag raklång i soffan. Och maken jobbar hemifrån.

Hjärntröttheten håller sig dock lugn och det är ju alltid något att vara glad för.

Regnet höll upp en stund så jag tog med mig hundar och systemkamera ut i trädgården. Det är lite klurigt att bara kunna använda en hand men tänker att man blir bra på det man tränar

Så kul att se hur glada hundarna är när de leker. En fin flock