Firad på riktigt!

Hon blev riktigt firad, min äldsta dotter. Först vid 02.00-tiden stöp jag i säng efter en hellyckad 18-årsfest för henne. Det blev succé från början till slut. Välkomstdrink, tacobuffé, tårta och godis. Däremellan ett glatt sorl i hela huset. Det var både släkt och vänner som kom och många som träffade varandra för första gången – alla verkade trivas. Även min 90-åriga farmor var på topp (som vanligt). Igår blev hon nog lite förtjust i min väninna P’s äldste son A. Åtminstone hade hon bara positiva saker att säga om den trevlige unge mannen som hon hade pratat med under kvällen 🙂

Äldsta dotterns kompisar kom lite senare och det både badades tunna och sjöngs Singstar. Jag skulle nog vilja påstå att kvällen blev precis så bra som det var tänkt att den skulle bli. Eller vad säger du S? Visst blev den?

Och – maten räckte och det blev både ost och tårta över – en masse.

Afterwork – som blev mer

Igår kväll var det ”återträff” med en gammal ledningsgrupp hemma hos C. 8 glada personer lagade mat tillsammans och hade en supertrevlig kväll. Stämningen var hög och maten var god. Efter kaffet kom Singstar fram och jag hoppas att M har kommit över att C och jag vann varje gång 🙂

Några föll ifrån lite tidagare och vi andra bestämde oss för att åka till Stenungsbaden. Där var det röj och mängder med arbetskollegor och andra roliga människor. Och – Style (Sandelin och Ekman) spelade…och det var Fantasi, Dover Calais, Ögon som glittrar, Vill ha dig mm. Vilket ös!

Jag hade tänkt åka hem i lite god tid eftersom vi ska ha kalas hemma idag men först 02:14 kröp jag ner i sängen. Med ett leende på läpparna. Vilken kväll!

Det är något speciellt med att bo på hotell

Som en liten extra krydda i vardagen hade maken bokat in oss på SAS Radisson inför Stefan Anderssons show på Kronhuset.Vid 15-tiden checkade vi in och öppnade champagnen. Jag öppnade och bara det är en bedrift i sig. Jag verkligen hatar allt som smäller… men jag tränar på det. Framförallt tränar jag på att öppna champagne.

Vi hann även med att bubbla i jacuzzin och göra oss fina innan vi promenerade till Kronhuset.

Efter en god natts sömn (tja – vi kom inte i säng förrän vid 02 så det blev inte någon lång natt…) smakade hotellfrukosten mycket gott och styrkta av den tog vi oss ut i folkmängden på stan.

Exakt 24 timmar efter att vi checkat in var vi hemma igen – och vilket trevligt dygn det blev.

Tack ni som var med!

Vilken kväll det blev!

  • Vi fick stå i kö utanför Kronhuset i över i halvtimme – i 7 minusgrader
  • Otsindiefararsoppan var ljummen och laxen rå
  • En serveringspersonal på 22 personer
  • Varmrätten dröjde mer än en timme och vi fick även påminna extra om såserna som skulle höra till
  • Tidsschemat sprack och efter varmrätten låg vi 1½ timme efter
  • När vi skulle betala för vårt vin stod vår serveringspersonal på scenen och det gick inte att betala i baren (betalningen skulle ske till henne och ingen annnan)
  • Total oordning i garderoben – ytterkläderna hängde inte i nummerordning
  • mm
  • mm

Men – jag lämnade Kronhuset med ett stort leende på läpparna och inombords! Vilken kväll det var!

Det är väl bara i Göteborg allt kan gå så fel utan att man hör ett ont ord från någon. Visst hörde jag en och annan påminna servisen att de fortfarande inte fått sin mat men stämningen var på topp ändå. Det ligger nog något i begreppet ”goa gubbar!

Stefan Andersson äger!