1993 lärde vi känna dem. De som nu även är yngsta dotterns gudföräldrar. Familjernas båda äldsta barn är födda samma år men sen blev det lite miss i synkningen och det skiljer ett och ett halvt år mellan våra yngsta. När vi lärde känna varandra bodde vi i samma område i Kallhäll. Därifrån flyttade vi till ett radhusområde och även de ställde sig i kö dit. I början av 1995 stod de först i kön till nästa lediga fyra eller femma….och det blev vår. Vi skulle flytta tillbaka till västkusten.
I snart tjugo år har vi kännt varandra och vi har massor av roliga minnen tillsammans. Fler blir det dessutom för varje år som går och kvällens middag hemma hos dem lägger vi till samma minnesbank. God mat och många skratt! Synd att vi bor så långt ifrån varandra numera. Det hade så klart varit roligt att träffas mycket oftare. Men, nya planer smiddes under kvällen och det ska inte dröja allt för länge innan vi ses igen. Jag säger bara – Thomas Ledin….
en lisa i livet 