Familj och vänner – Sida 63

Sommaravslutning

Publicerat den 15 oktober, 201116 oktober, 2011 av en lisa i livet1 kommentar

Båten står på land och maken jobbar för att den ska vara helt klar inför vintern med benäget bistånd av snälla vänner. Yngsta dottern och jag håller ställningarna hemma med hund, städning och tvätt. Precis så moderna är vi i vår familj. 🙂 Imorgon hoppas vi att vi ska ha full koll på läget och att vintern kan komma.

För att vintern ska kunna komma måste vi ju självklart även fira av sommaren. För tredje året i rad gjorde vi det hos goda vänner och det vid en kronärtskocksmiddag. Som vanligt blev det en trevlig kväll med många goda skratt.

Bring on winter!

Vi hade med oss Sintra och det gick hur bra som helst. Hon skötte sig exemplariskt och vi fick dessutom en härlig promenad både på dit- och hemvägen tack vare henne. Vi hade säkert tagit bilen/taxi som vi brukar annars.

Vilken härlig sommaravslutning det blev.

Hela kroppen är trött

Publicerat den 12 oktober, 201112 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

Klockan var ställd tidigt i morse. Riktigt tidigt. Det var dags att återigen ta sig till Bluewaterträningen med ”han militären”. Men – det blev kanonträning. Uppvärmning i form av jogging från Bluewater och ner till Hawaii, runt en sväng där och sedan tillbaka för att gå inomhus och köra styrka. Misstänker – nej vet – att jag kommer att ha grym träningsvärk imorgon. Bäst var nog faktiskt uppvärmningen. Solen var på väg upp, luften var så där kall, krispig och syrerik och allt var stilla och vackert. Kom faktiskt på mig själv med att fundera på att komma igång med att springa igen. Det var ett tag sedan nu. Men – jag är ganska övertygad om att vädret, havet och sällskapet spelade in och det kan jag inte återskapa varje gång jag ska ut och springa så jag funderar nog både en och fem gånger till på det (men lite sugen är jag…)

Resten av dagen gick i ett. Det är märkligt vilken energiinjektion det är att träna på morgonen 🙂 Nu däremot känner jag mig som Mr. Ekorre. Trött – jättetrött.

När jag kom hem ville nämligen yngsta dottern gå promenad och det blev en rätt lång sådan. Över en timma var vi ute och gick. Sintra funkar så mycket bättre på promenader med flexikoppel så nu kan det bli fler rundor. Under tiden vi var ute gick det från dagsljus till skymning till mörkt och vilka fantastiska färger vi fick se på himlen. Tyvärr är jag inte så bra på att fota i mörker än och fokus ligger mer i förgrunden än på motivet men visst framgår det ändå på bilden hur det såg ut sådär på ett ungefär?

Till nästa promenad tar jag nog med mig vantarna. Attans vad kallt det var om händerna.

En händelse att fira

Publicerat den 8 oktober, 20118 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

I tisdags fick äldsta dottern besked från biskopen i Uppsala Stift att hon var antagen som prästkandidat. I torsdags kom hon hem till Stenungsund över helgen. Idag firade vi lite.

För visst måste man få fira något så stort även om det bara är ett delmål som är avklarat och det fortfarande är många år kvar? Jag tror på att man ska fira varenda liten framgång för då orkar man även med de motgångar som kommer, för de kommer…

Alla syskon var här, mormor och mormorsmor var här, farmor och farfar var här, flera släktingar och vänner och även ”sommarfamiljen” (de vi seglat mycket med på somrarna). De första gästerna kom redan vid två och först vid 22-tiden hade den sista gästen åkt hem. Vad roligt det är att träffa alla och vad trevligt det blev (tycker jag).

Jag gjorde pizzor till hela högen och måste nog få skryta lite med att de blev fördubblat goda. Yngsta dottern hade beställt en vanlig Capricciosa så det fick det bli men sedan gjorde jag både en med serranoskinka och mango chutney och en med rökt lax, creme fraiche och rödlök. Alla blev supergoda! Pizzeria kopper har fått en farlig konkurrent.

Mitt i allt hade yngsta dottern match med handbollen. Den här gången var det Damlaget som behövde förstärkning och självklart ställde hon upp och även om hon inte erkände det så tror jag att hon var lite nervös. Vem hade inte varit det? De är ju ”vuxna”. Förstår jag det hela rätt gjorde hon bra ifrån sig även om de förlorade matchen. Hon var i alla fall nöjd med sin prestation.

Största missen idag….

Har någon sett Sintra?

Är hon på övervåningen?

Har någon glömt henne ute i trädgården?

…någon hade stängt in henne i tvättstugan… Hon verkade dock mest nöjd och tro att hon hade kommit till himmlen. Där fanns ju mängder av strumpor och strumpor fullkomligt älskar hon…

Vad heter extended family på svenska?

Publicerat den 7 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

Hon går som dotter i huset, hon som äldsta dottern lärde känna 1995. Ett par år senare var det Mellandottern som hamnade i samma klass som henne, de har hängt ihop sedan dess och hon har fortsatt att finnas där. Ibland ses vi mer sällan och ibland oftare.

Ikväll dök hon upp och som vanligt var det lika kul att träffa henne. Lite konstigt är det att de är vuxna nu, tjejerna. Jobbar eller pluggar… Vad hände med tiden liksom? Ännu konstigare är det kanske att jag är stolt även över henne men så är hon nästan som en dotter.

Att hon vill umgås med oss en fredagkväll tar jag som att hon gillar oss också 🙂

Tillbaka till uttrycket ”extended family” för där platsar hon. Men – vad heter det på svenska?

Med tårarna rinnande

Publicerat den 6 oktober, 20116 oktober, 2011 av en lisa i livetLämna en kommentar

Det är med tårar rinnande nerför kinderna som jag går och lägger mig. Glädjetårar alltså. Hela familjen är samlad i och med att även äldsta dottern kom hem idag.

Sweet chili-glaserad kyckling till middag (mums) med Ooga Chakka efter maten och hela tiden med ett brett leende. Ett leende som emellanåt blev till gapskratt. Rätt ofta faktiskt. Det här med att spela ärligt verkar inte ligga för någon i den är familjen och det var fusk och mygel så det stod härliga till men ändå så fantastiskt roligt. Kanske så roligt eftersom det var så raffinerat mygel 🙂 fast nästa gång vill jag byta lag… Det är en fördel om den som är med i ens lag kan texter och inte bara fyller ut med ”rajrajraj” eller ”nanana” men kanske kompletterar vi varandra. En som kan texter och en som kan melodier.

Jag är oerhört lyckligt lottad med den fantastiska familj jag har. Jag somnar med ett leende och med alla döttrarna under samma tak under några dagar