Hamnen i Skärhamn är redan full och fullare lär den bli. Med prognoser på kuling och lite till är det inte många som vill ligga i naturhamn. Vi fick toppenplats redan igår och nu tror vi att vi även kommer att lyckad med att tråckla in kompisbåten Rabalder också.
Innan kl 12 imorgon måste vi dock lämna. Då är bryggorna reserverade för träbåtar. Tur att vinden kommer ha lagt sig tills dess.
Vid tretiden dök våra vänner upp för att hälsa på oss i båten. Det blev en mycket trevlig eftermiddag/kväll med fika, bad och grillning. Det måste ha varit superexotiskt för dem att åka ända till Skärhamn för att hälsa på oss.
Medan väninnan och jag tog deras bil bort till affären för att kompletteringshandla lite blev det en gummibåtstur med döttrarna i vänfamiljen för våra makar. Rätt person på rätt plats eller vad säger man?
När vi kom i förmiddags var här tomt men det har fyllt på under dagen och nu är här fullt. Vi kommer att ligga kvar här imorgon för att vänta in kompisbåten Rabalder och sedan får vi se vart det bär av.
Efter att disken var gjord tog maken och jag en promenad på bryggorna och njöt av vackerheten. Vad glad jag är att jag faktiskt uppskattar den.
Även om Ängeviken är trevligt och vi mycket väl kunde tänka oss att ligga kvar där kände vi att det var dags för lite äventyr. Vi stuvade och ship-shapeade och lade loss. Ut i Kyrkesundsrännan tog vi oss. Tänk att vi vågade?! 🙂
Det tog nästan fyrtiofem minuter att gå hela vägen till Skärhamn… och Sintra sov hela vägen. Misstänker att hon nog faktiskt skulle göra det hela vägen till Skagen eller Läsö också men vi tar det säkra före det osäkra och fortsätter skynda långsamt.
Efter en joggingtur och en go sill-lunch väntar vi nu på gäster. Hela vägen från Aröd kommer de för att hälsa på och det tycker vi är jätteroligt. Ytterligare en härlig semesterdag…
Idag har vi gjort… tänka tänka… ingenting och det har varit underbart. Vi har verkligen börjat varva ner och det tar faktiskt ett tag. Det tar nog så lång tid att jag nog fortsätter träna på det ett tag till.
Under kvällen har vinden lagt sig och vi sitter nu i sittbrunnen och njuter av solens sista strålar. Härligt är det!
Imorgon går vi den superdupermegalånga etappen till Skärhamn. Där tänker jag fortsätta varva ner.
Big Fish, så heter den. Megastora båten som helt plötsligt passerade Ängeviken idag. 75 meter lång är den och jag undrar om de fick plats i Mollösunds gästhamn eller var det kanske Sillebyssan på Vasholmarna de skulle till?
Den passade inte riktigt in i bilden av Bohuslän på sommaren. Inte någon annan årstid heller för den delen…
en lisa i livet 