Det var valpkurs igår igen. Den här gången skulle vi träffas på Kenneln Grimmhills. Där skulle vi träna inkallning utomhus.
Vi började med att åka till Stora Höga och hämta Rufus och hans lillhusse. De vuxna hade fått förhinder och det var självklart att lillhusse och vovve skulle få åka med oss istället. Det gick jättebra och han verkade lugnad av att syrran fanns i bilen. Ingen åksjuka på honom. Istället var det Sintra som blev åksjuk men det skyller jag på köerna genom Göteborg. Vem blir inte åksjuk där liksom?
Väl framme blåste det och REGNADE på tvären och regn är inget vår lilla primadonna gillar. Regnar det så gör hon det hon ska snabbt och skyndar sig sedan in igen. Igår var inget undantag. Hon kunde inte alls förstå varför hon var tvungen att vara utomhus och sökte sig mot varenda dörr hon hittade. Till och med kursledare noterade att Sintra inte var nöjd. Eller -hon så lite rädd ut – som hon utryckte det.
Skam den som ger sig, till slut resignerade även vår hund även om hon tydligt visade att rulla sig i gräset eller ens springa i det där det var lite högre, som ALLA andra valpar gjorde, inte var något för henne. Ändå kunde vi genomföra övningarna och hon både kom på inkallning och tyckte att ”Godistuvan” var en kul övning.
När vi sedan gick inomhus för lite fika och teori lade sig alla hundar ner och somnade gott. Återigen kom vår lilla primadonnan fram. Lägga sig ner på det blöta golvet? Utan en filt eller handduk…? Skojar ni? Så verkade hon tänka och tittade istället på oss med anklagande ögon och skakade i hela kroppen. Precis som jag längtar hon nog tillbaka till sommaren, då vi kunde vandra runt på solvarma klippor.
