jul – en lisa i livet

Det hade blåst hela natten och skulle fortsätta ett tag till. En promenad vid havet var alltså inte att tänka på. Istället samlades vi på Toröd för en blöt men välbehövlig genomluftning. Inomhusjulluften kan bli aningen mäktig ibland. Promenaden hade bara kunnat bli bättre om det hade legat ett lager nysnö…

När fler nära och kära fyllde på huset under eftermiddagen lade sig julstämningen återigen som en varm och innerlig känsla. Lussekatter (med saffran), pepparkakor & ostar, klenäter,Lebkuchen, Stollen och tomteskum passade sådär superbra ihop med glöggen och jag kan nästan själv känna att jag får sådär tindrande barnaögon när jag ser mig omkring. Allt juligt och pyntat och alla ljus sprider en glittrande stämning. Snart är det julafton! Undra om tomten hittar hit?

I samma takt som hemmet fylls av nära och kära ökar det juliga hemma. Idag har massor hänt och jag somnar till en doft av barndomens jular. Doften av pepparkakor och gran. Det är häftigt det där med doftminne. Man känner en doft och kastas massor av år bakåt i tiden och inte sällan till en speciell händelse eller ett tillfälle. Idag var en sådan. Julgran oh pepparkakor…. Mmmm.

Speciellt är även det där med att klä granen. Framförallt efter att den förbenade ljusslingan kommit på plats. Den med massor av små ljus och som bara trasslar sig. Men fint blir det. I år tror jag nog dessutom att granen är extra fin, precis som jag tycker varje år.

För att inte tala om pepparkakshusen. Riktiga konstverk är de. Och gott luktar de också.

Just det ja. En doft till var det. Den av köttbullar. De där med det speciella receptet som bara används till jul. De är också klara. Frågan är om de överlever dagarna före jul eller om det blir till att göra fler?