Redan klockan elva, och det är tidigt för oss, var vi på Toröd för att gå en promenad. Det var helt vindstilla i skogen och alldeles vitt. Här, i lä, var trädens grenar fortfarande täckta av snö och leran under snötäcket låg väl gömt.

Som vanligt hade jag tagit på mig alldeles för mycket kläder. Att jag aldrig lär mig. Det är nog det där med att frysa som jag vill undvika men med det tempo vi höll var det snarare tvärtom. Att börja plocka av sig halsduk och mössa under tiden är inget alternativ så det vara bara att härda ut. När vi närmade oss slutet av promenaden sprack det upp och solen började skina. Tänk vad annorlunda ljuset och färgerna blir då.

Hemma hade vi sedan en egengjord tomatsoppa som bara var att värma och det bästa av allt var ju att vi har massor av söndag kvar efter det.