Ursäkta – Heter du Liz?

Tjejen på andra sidan gången lutar sig mot mig och ställer frågan. Samtidigt som jag svarar nej känner jag igen både henne, hennes man och deras son.

Ok – säger hon, du är bara väldigt lik vår grannes syster

Visst hade hon rätt, hon och hennes man hade känt igen mig och jag tänkte där och då bara inte på att min systers man kallar mig just Liz och inte mitt riktiga namn… Senast jag träffade min systers grannar var för lite mer än två år sedan och plötsligt sitter vi alltså på samma rad på ett plan mellan Göteborg och Bryssel.

Hur liten är inte världen? 🙂