Jag skrev redan för ett par dagar sedan att äldsta dottern hade tagit över både projektledninga och till stora delar även genomförandet av Julen 2011. Det är en lite kluven känsla för mig. Kluven eftersom jag har ett STORT kontrollbehov. Ett kontrollbehov som inte alltid är lätt att släppa på och som jag dessutom har upptäckt blivit starkare med åren. För att inte riskera att fortsätta i den onda spiralen har jag dock bestämt mig för att försöka bryta den. Jag vill inte hamna i en situation där jag tycker att allt måste vara på mitt sätt och att enda sättet att det blir så är att jag gör det själv eller att jag skriver listor och körscheman på hur jag vill ha det. Inte heller vill jag bli sur och grinig för att det inte blir på mitt sätt. Men – det är inte lätt att släppa taget och jag övar och tränar på det så mycket jag bara kan. En och annan genomklappning blir det och ett och annat telefonsamtal för att kolla om/hur/att allt är under kontroll… But I’m getting there….
Jag jobbar alla dagar till jul och tvingas på så sätt låta andra ta över. Det funkar liksom inte att både jobba och projektleda julen. Då skulle jag bli utbränd lagom till Kalle Anka och det vill varken jag eller resten av familjen.
Utifrån sett verkar det som att läget är under kontroll. (Jag vill ju inte ställa för många kontrollfrågor.) Julgodiset är klart, granen på plats, handlingslistan skriven (de ska visst handla idag), julpyntet framme och bakom stängda dörrar slås det in julklappar. Det är precis som det ska vara så här da’n före da’n före doppareda’n.
Undra bara om familjen kommer ihåg att ta hand om tvätten?
Det blir inte mörkare än så här.
