När jag gick fotokurserna (steg 1 och steg 2) i höstas var ett av momenten en fotopromenad på Stenungsön. Av olika anledningar kunder jag inte gå med den bestämda dagen men läraren sade att jag kunde hänga på nästa gång och nu var det dags.
Medan maken var på havet, mellandottern med sambo städade bilen och yngsta dottern shoppade packade jag på mig varma och vattentäta kläder och skor för det var ju klart att det skulle duggregna. Varmt kaffe och en wrap fick också följa med i väskan tillsammans med stativ och objektiv.
Vi måste ha sett ganska roliga ut där vi krälade runt i skogen med kameran framför ansiktena. Det var nämligen första momentet och jag var mycket glad för kläderna jag tog. Det fanns de som kom i jeans och de kunde inte alls komma lika nära… Det är rätt fascinerande vad man kan se när man går i närkamp med naturen. Som små egna ”riken” som man skulle kunna tänka sig att krypa in i och låta vardagen försvinna.
En och annan miljöbild blev det också. Kunde liksom inte låta bli. Huset vid sjön tilltalade mig allt för mycket som bild för att bara gå förbi.
Paret som stod och bytte däck på sin bil tittade lite konstig på mig när jag gjorde halt, slängde av mig ryggan och kastade mig ner på marken ivrigt åååhande… Dropparna i lupinbladen liksom lockade till sig mig. Och ja, bilden är tagen med blixt för att förstärka vattendropparna.
Måste säga att fikat smakade mycket bra och att kaffet hjälpte till med att få upp värmen i kroppen igen.
Promenaden avslutades sedan vid en strand och återigen slogs jag av hur vackert det är oavsett väder. Att det var lite kyligt och tog en stund att torka när jag väl kom hem förträngde jag snabbt.
Måste återigen göra lite reklam för att gå fotokurs. Om man är intresserad av foto och hittar en kurs där man kan varva teori och praktik skulle jag inte tveka. Jag har lärt mig så oerhört mycket.
Nu är frågan vad för kurs jag kan gå nästa gång.
en lisa i livet 