och livet har sin gilla gång

Trots att det inte händer så mycket här på bloggen rullar allt på i det som har blivit det nya vanliga. Det nya vanliga kryddat med corona då. Ett tag kändes det som att den – Coronan-höll på att ge sig men så slog Omikron till och även om både maken och jag är trippelvaccinerade sedan före jul var det bara att dra ner hatten igen. 

Tränade på Friskis under hösten men nu blir det hemmaträning för hela slanten. Och promenader utomhus. Crosstrainer, roddmaskin, pilatesboll och en nyinköpt skivstång räcker ganska långt.

Hjärntröttheten är ett kapitel för sig men jag tror att jag har knäckt koden. Åtminstone för nu. Att göra något som håller på längre än 30 minuter utmattar mig och tvingar mig att vila. Det har givetvis lett till en stor omställning i livet. Träningen ger mig energi men det är fortfarande så att jag behöver vila efter att jag gjort mig i ordning och ätit frukost.

….och hörni – det börjar bli ljusare och vi går mot vår även om det kommit mer snö de senaste dagarna

Dammigt

Det ekar tomt här. Inte för att det inte händer något utan för att hjärntröttheten gör att jag inte orkar.

Men….jag mår bra och är glad att jag genom hårt arbete lyckats få till funktion i vänster sida. Den som var helt förlamad efter stroken.

En dag i taget är den takt som funkar just nu så det fortsätter jag med.

Dags för adventspynt

jo visst är det tidigt men i helgen började vi pynta inför jul. Så grått och trist som det är nu behövdes ljus och mys,

Jag började med att byta gardiner i köket, JAG gjorde det, Klättrade upp på stegen och balanserade. Givetvis med maken i samma rum.

Nu är alla Stjärnor upphängda och granen klädd. är lite sugen på att baka lussebullar också inför söndagens adventsfika. men det beror på orken, som jag inte kan styra så mycket över själv.

Prio ett att orka är alltid träningen. Den blir sålöart påverkad av covidsituationen men jag försöker få till ett pass med fysioterapeut och ett med arbetsterapeut. Ikväll ska jag faktiskt yoga via zoom.

Hoppsan

Varför har ni doftljus ikylskåpet? Undrade äldsta dottern med inte så lite skratt i rösten.

Ja, det kan man fråga sig även om de fådda burkarna påminner rätt mycket im marmeladburkar. Sån somman har till ost.

Jag är helt oskyldig!!!

Men du ser ju så fräsch ut?!

Det får jag ofta höra och det är ju kul. Har alltid varit fåfäng så visst var det en oro hos mig efter stroken att jag skulle förfalla helt. Som tur var slog sig inte stroken på mitt utseende även om vänster sida av ansiktet hängde ett tag.

Varje dag försöker jag ta på mig kläder jag känner mig fin i, sminka mig och fixa håret. Kanske ett halsband också:-)

Att återigen kunna använda vänster hand för att knäppa jeansen var en viktig milstolpe, och i veckan lyckades jag stoppa ner tröjan i jeansen. Något man kanske tar som självklart men som inte varit det för mig på några år. Använder numera vänster hand varje dag och den kommer sig mer och mer. Måste koppla på tålamodet igen bara.

Corona har verkligen inte kommit lägligt och gör dagarna ännu tråkigare – men så är det för alla.

Försöker ändå träffa folk – utomhus. Funkar finfint att grilla lunch vid en sjö istället för att laga den inomhus hemma