Jag nås av ryktet att det sovits länge hemma idag. Redan i morse anade jag dock tendensen. Sintra hade inte vaknat när jag åkte till jobbet och då var klockan ändå nästan åtta. Ett telefonsamtal med maken under förmiddagen bekräftade det. Döttrarna (mellan, och yngsta) och Sintra hade vaknat en kort stund för att sedan somna om och göra morgon när det redan var förmiddag istället.
Jag avundsjuk – Absolut!
Idag blev även yngsta dottern färdig med grundskolan. Alla tio åren är avklarade och nu väntar utmaningar som gymnasiet och livet som helhet. En hel skrälldus med bokstäver 🙂 fick hon med sig i betyget och ingen mer än hon själv kan vara stoltare än vad vi som föräldrar är.
Vi hade lite logistik att reda ut innan släkten strålande samman på skolgården och kunde ta emot dem när de kom utspringande. Det var färdtjänst från Ulricehamn, det var svärföräldrar från Norra Bohuslän, det var äldsta dottern som hade fått låna en bil av oss och kom från Åh och så var det såklart vi själva och Sintra inberäknat. Det var tufft, det var svettigt men allt gick jättebra.
En trevlig eftermiddag/kväll har vi nu haft och huset tystnar runt mig. En efter en har somnat, somliga mer utmattade än andra. Jag tänker framförallt på lilla Sintra som förutom att hon varit på äventyr på skolgården även träffat farmor & farfar, mormor och gammelmormor för första gången. Hon var den som somnade först, och flera gånger under dagen dessutom.
Lite har det känts som fredag idag och ändå är det bara onsdag. Frågan är om det kommer att kännas som måndag i morgon och att det i och med det blir en extremkort vecka resten av veckan?
Hur sammanfattar man en kanonhelg? Hur får man med hur bra allt har varit, hur gott vi har ätit och druckit och hur gott vi har mått? Hur göra man för att inte missa den där måbrakänslan och självförtroendeboosten som helgen har gett? Jag är rädd att missa något men det har verkligen varit hur bra som helst.
Det blev lite segling i år igen och det är klart att det kunde varit mer men nu var vädret, vindarna och tiden som den var och vi har fått lite av allt i stället. Vädermässigt hade vi ingen vind fredagkväll, Lite vind (motvind) på lördagen, mycket vind i natt och på förmiddagen idag och lagom med vind när det var dags att lägga till.
Promenaden igår var inte att leka med och det känns i kroppen. Nu börjar jag faktiskt känna av den kuperade terrängen i benen, det är en bra bit runt Stora Dyrön…
Sen var det ju onödigt av mig att redan igår när vinden vred lite för mycket och ökade att redan då börja oroa mig för hur vi skulle göra när vi skulle lägga loss. Det gick ju hur bra som helst. Jag hade ju inte behövt bekymra mig för det alls. Så mycket klokskap i en båt så var ju det egentligen rätt självklart. Nästa år ska jag träna på att inte oroa mig i onödan.
Bläddrar bland bilderna och ler. En fantastisk helg hade vi och jag kommer att plocka fram både bilder och minnen många gånger. Sen är det ju bara ett år kvar till nästa tjejseglingshelg. Tänk vad kul det hade varit om vi var två båtar då. 🙂
Vi lyckades med att tända grillen och köttet blev sådär perfekt som det kan bli. Resten av maten och drycken till det kunde inte ha smakat bättre. Jag måste ge en eloge till alla tjejer som på olika sätt bidrar till att vår tjejhelg på sjön blir kanonbra.
Middagen åt vi i sittbrunnen och vi hade solnedgången att njuta av. Nu har det blåst upp lite och det var till och med lite kallt när vi till slut gick ner i ruffen. Det kluckar under båten men vi ligger kanonbra. Det ska bli riktigt skön att sova.
Imorgon seglar vi hem.
Lekledaren ordnade lakritsprovning. Tydligen ska det vara hur inne som helst. Till alla olika lakrits och salmiaksorter fick vi även olika drycker. Limoncello, chokladstout och rosé. Spännande var det. Favoriten blev nog lakritsmarmeladen med grönmögelost och till det chokladstouten. Hur knepigt och gott som helst.
en lisa i livet 