Kompisbåten Alinde, som har hemmahamn i Ängeviken, är på väg runt kusten mot Stockholm. Kvar i Ängeviken är en tom båtplats och saknad. Lite konstigt är det att ligga här utan att de är här…
Men – till förmiddagsfikat idag fick vi fint besök. Farmor och farfar till smågastarna på Alinde kom förbi. Mycket trevligt och uppskattat 🙂
Förbi Ängeviken är det en strid ström med båtar och många med både ett och två rev i seglen. Det blåser en del…
Jag anar en röd tråd men även en vilja att avvika lite…
Äldsta dottern valde Samhäll internationell och tog studenten 2009. Nu läser hon till präst i Uppsala och är snart inne på sitt tredje läsår.
Mellandottern valde Samhäll estet och tog studenten förra året. Internationella programmet för politik och ekonomi blev hennes högskoleval och efter ett år känner hon fortfarande att det är lika rätt som när hon valde.
Yngsta dottern valde Samhäll beteendevetenskap och har precis fått sitt definitiva positiva antagningsbesked (med många poäng tillgodo)! Grattis!
2014 blir det till att fira student igen! Sen får vi se vilka val hon gör för framtiden. Spännande!
”Tjejgänget lämnar männen på bryggan”
Det är rubriken på mittuppslagsartikeln i julinumret av tidningen Praktiskt Båtägande och det är mig och min båt de skriver om (och självklart även min besättning).
På båtmässan i vintras ville tidningen ha in tips på artikeluppslag och jag kunde inte låta bli att lämna ett förslag. Jag tycker nämligen att det hissas på ögonbryn när jag och mina tjejkompisar ska ut och tjejsegla och det jag kunnat hitta om tjejer som seglar är antingen tävlingssegling eller tjejer som ensamseglar jorden runt. Inget om sådana som jag, som lärt mig ta ut vår egen båt utan att ha vuxit upp med segling. Behöver jag säga att de gillade förslaget?
Tidningen kom ut i handeln och till prenumeranter tidigare i veckan men det var först idag den landade i min brevlåda. Det var kul att äntligen få läsa den och det har även varit roligt att höra från de som sett den före mig. Bl a vet jag att jag har inspirerat en fd kollega till min man som hade fått sig en tankeställare över sin roll ombord – OCH inspiration att ta tag i den.
Det är precis det jag hoppas att artikeln ska leda till. Inspiration och motivation till att se fler tjejer göra som jag. Dvs bli mer delaktig och framförallt aktiva med familjens båt. Det finns så många helger att använda den, även när han som är den som kan mest är upptagen med annat.
Lägg loss och våga! Det är lärorikt och spännande och lite läskigt men framförallt väldigt roligt!
Det blev inget midsommarfirande i båten i år och tur var väl det. Så som det har blåst och fortfarande gör.
Istället blev det sillunch med döttrarna och sedan midsommarfirande med kompisar i ett område lite längre bort. Riktigt trevligt var det!
Kommer ihåg förra midsommar. Då låg vi i Resö gästhamn och firade midsommar med bl a sillunch på bryggan och kransarna var av olvon. Precis som det ska enligt visan Visa i midsommartid (en av mina absoluta favoritvisor så här års:
Du lindar av olvon en midsommarkrans och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans, som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans, där Ull-Stina, Kull-Lina går.
Nu tager du månen från Blåbergets kam att ge dig en glorias sken.
Och ynglet som avlas i gölarnas slam blir fålar på flygande ben.
Nu far du till Mosslinda, Mosslunda mor, där Ull-Stina, Kull-Lina, Gull-Fina bor.
I natt skall du somna vid Svartrama damm där natten och mossan är len.
Mätt och belåten och lite lätt sömnig blir det nu till att sova. Inga blommor har jag plockat så det är tur att jag är lyckligt gift 🙂 Sju sorter ska det visst annars vara… Undra om någon gör det längre.
Klockan sex skulle vi vara där. Massa vänner skulle överraska 40-åringen. Föremålet för uppvaktningen var iväglurad och spelade badminton.
Plötsligt såg vi bilen komma och alla intog position. När som helst skulle han öppna dörren och mötas av ett fyrfaldigt leve. Det var jättespännande…
Då ringde det på dörren.
Det blev helt tyst och alla såg rätt fundersamma ut. Inte skulle väl födelsedagsbarnet ringa på dörrklockan?! Eller? Nej, det var några av gästerna som hade smugit sig förbi och som nu precis hann komma in innan det var dags för den riktiga entrén. In kom han, förvånad blev han och sedan försvann han iväg för att duscha. Därefter drog det riktiga kalaset igång. Det blev ett mycket lyckat och trevligt kalas och det var tur att vi inte hade så långt att gå hem sen mitt i natten.
en lisa i livet 