Kategori: Hälsa och Träning

Tur och retur Kungälvs sjukhus

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

För några dagar sedan smällde mellandottern i ”lång”tån i en tröskel. Som vanligt gjorde det djävulusiskt ont. Det vanliga är att det onda brukar gå över rätt snabbt men så var inte fallet denna gång. Smärtan var konstant och satt inte i tån utan under foten.

Hon ringde sin moster, doktorn, och frågade om man kunde bryta tån? Det fick hon reda på att man kunde och moster tyckte att hon skulle ringa Vårdcentralen som idag.

Sagt och gjort. Kl 08.26 ringde jag den automatiska telefonsvarartjänsten som lovade ring ”fem-i-halv-nio”. Här snackar vi effektivitet. Hon fick en tid redan kvart i tio på förmiddagen och ringde mig när hon varit där. Jo – visst skulle foten röntgas! Så det var bara att hämta henne på Vårdcentralen och köra till Kungälv. Något som givetvis passade in i mitt schema idag – INTE.

Men men, halv ett var jag tillbaka på jobbet igen. Mellandotterns fot var röntgad och friskförklarad och jag kunde släppa av henne på skolan.

Man bör nog inte klaga när det inte är värre.

Det här med jogging

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

När jag kom hem från jobbet idag gav jag mig ut och sprang. Eftersom jag lyckats sparka igång min pulsklocka igen (som har färdigt program) var det dags för ett 30 minuters pass. Vädret var ok eller rättare sagt bättre än ok. Det var mängder med syre i luften efter regnet och temperaturen var behagliga 13 grader.

Jag har just nu Daughtry som favoritmusik i iPoden och med lurarna i öronen stack jag iväg.

Och kom på mig själv med att tänka: Jag gillar inte det här. Egentligen.

Varför gör man det då? Maken påstår att svaret stavas endorfiner, för inte kan det väl vara så att jag är en självplågare?

Men lite gillar jag det – framförallt när det är gjort. Så nu laddar jag för 40 minuter imorgon eller på fredag. Det beror på vädret.

Det är bra att ha mål

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar
I ett mail på jobbet idag skrev jag att mål ska vara realistiska men att man ändå ska behöva anstränga sig det där lilla extra för att nå dem…

Dagens mål var en joggingtur på 3 km.

Imorse när jag vaknade hade det snöat så jag övertalade maken att vi skulle boka in oss på ett skivstångspass (det kändes inte riktigt lockande att springa i snö).

Hela eftermiddagen har solen gassat och det har varit ett underbart väder. Dock lite för kallt för att springa (i mitt tycke). Vid tretiden föreslog jag för maken att vi skulle ta en långpromenad efter jobbet istället och njuta av det vackra vädret, och det nappade han på så skivtstångspasset avbokades.

Nu har jag precis kommit in efter en promenad som varken var lång eller njutningsbar. Bara kall. S*tan vad kallt det var! Visserligen visar termometern på -3 grader så jag tog både tjocka jackan och de tjocka handskarna men missade mössan. Det var riktigt stjärnklart och vackert men måste ha varit extremt fuktigt för både maken och jag frös duktigt.

Så nu hägrar tv-soffan istället. Som uppladdning inför morgondagens firande av mellandottern. Självklart blir det våfflor på våffeldagen. Precis som det varit på alla hennes födelsedagar tidigare!

Dagens mål nådde jag inte, det blev ingen joggingtur, och inte något skivstångspass heller, och knappt en promenad värd namnet. Men på fredag ska jag springa. Det har jag iallafall som mål!

Det blev så tydligt

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Besvikelse fick ett ansikte idag – fullt förståeligt!

Yngsta dotterns pekfinger hoppade, under en handbollsmatch, ur led för ca en vecka sedan och hon har varit gipsad sedan dess. Under hela tiden har hon hoppats, hoppats på att hon ändå skulle kunna spela i Rödspette cup i Fredrikshamn under påskhelgen.

Idag kom domen. Hon får inte spela och ska vila minst fyra veckor till. Det var en enorm besvikelse för henne. Men både vi och tränaren tycker att hon ska följa med ändå – som maskot, hejarklack, mobiltelefonpassare – välj själv… Med ska hon!