Jag nyper mig i armen. En gång, två gånger… Tänk vad lyckligt lottade vi är! Att kunna få njuta och uppleva vårt vackra Bohuslän. När det dessutom är tillsammans med familj och vänner är det inte mycket som slår vad vi har.
Jag gillar Fiskebäckskil. Lyckans Slip som hamnen heter är riktigt bra. Även så här lite pre-season. Allt är igång och då betalar jag gladeligen hamnavgiften – och den var halv nu.:-) och de har de helt klart fräschaste gästtoaletterna…
Maken och jag tog en promenad genom samhället och slogs av hur många ”dyra” bilar som stod parkerade lite här och där. Det var de fina märkena och då med en hel del extrautrustning och många av registreringsskyltarna har telefonnummer där riktnumret består av två siffror. Undra hur det ser ut i skärgården på ostsidan av landet? Är det bara bilar från vår sida landet där? Tror inte det.
I hamnen vårrustas Kvartsita för fullt och det är allt något speciellt med dessa vackra skutor! Lite som historiska minnesmärken. Just här i Fiskebäckskil hör de ju dessutom hemma. Här låg förr många sådana.
Nu har vi precis kommit tillbaka till båten efter att ha grillat. Äldsta dottern hade då anslutit. Visst blev det lite kyligt men inget som inte en grill under bordet kunde råda bot på. Den är helt klart användbar även efter att maten är tillagad.
Imorgon styr vi först mot Lysekil. Där ska vi hälsa på welsh-valpar, något som kommer att bli mycket spännande. Bredvid oss här i hamnen idag ligger en X-412 som har just en Welsh ombord. En sjuårig hane som älskar båtlivet. Hanen kommer från kenneln Dagsländan och hunden är i och med det faktiskt släkt med ”vår” valp. Äldsta dottern följer med och hälsar på valparna innan hon åker vidare till farmor och farfar. Vi, vi ansluter till Alinde på Bohus Malmön. De har lovat hålla en plats åt oss.
en lisa i livet 