Underbar hemsegling från Marstrand


Har precis kommit hem efter en underbar segling från Marstrand till Almösund. Det var inga problem att komma loss från bryggan och vinden var definitivt lite snällare även om den i byarna fortfarande kom upp i över 11 m/s.

Det blev en mycket fin hemsegling i fantastiskt ljus och i sällskap med goda vänner och nu ligger Aquelina säkert förtöjd i hemmahamnen i väntan på nya äventyr.

Ibland går det bara inte ihop

När vi gick och lade oss i båten på Marstrand igår var det i princip vindstilla och över oss hade vi en helt otrolig stjärnhimmel. Runt 03.30 vaknar jag av – kluck, klafs, klonk, kluck och ett vinande i vår mast. Vinden hade både vridit och ökat ordentligt. Dessutom var skorstenen till värmaren i båten nu mot vinden vilket ledde till att värmaren ”blåstes ut”. Visst den gick att tända igen men ändå. Mitt i natten….

Eftersom jag tyvärr alldeles för ofta fokuserar på det värsta som skulle kunna hända började jag redan mitt i natten, utan att jag hade alla fakta, spela upp makalösa scenarion och inte blev det så mycket mer sovet.

Men visst, jag hade rätt i ett scenario. Vi låg längs med bryggan och hade ca 10 m/s rakt i sidan (vi hade inte behövt några förtöjningslinor alls, det var som en stor magnet satt fast i bryggan), och att ta sig loss var inte det lättaste. Det var till och med så svårt att vi var tvugna att lämna Marstrand per bil eftersom maken skulle med en taxi hemifrån till Landvettter kl 14.30.

Det blev lite katastrofplanering men underbara vänner kommer att hjälpa mig hem med båten närmare kvällen. Jag hoppas att vinden då har lagt sig och kanske till och med vridit lite. Prognoserna pekar i alla fall åt det hållet så vi gör ett försök. I värsta fall får vi göra ett nytt imorgon kväll.

Men hjärnan jobbar för högtryck även nu och hittar på helt makalösa händelser som skulle kunna utspela sig. Inte för att jag tror att det kommer att göra det. De som ska hjälpa mig är synnerligen rutinerade seglare och jag är mycket tacksam för att de ställer upp och hjälper mig.

Jag bockar och niger.

Marstrand lockar till helgen

Under påskhelgen fixades och trixades det med båten och den är nu tillräckligt klar för en premiärsegling. Vi visste inte riktigt hur vi skulle få tiden den här helgen att räcka eftersom vi skulle stå i Handbollscaféet hela lördag eftermiddag och maken skulle resa till England på söndag eftermiddag.

Hm – sova i båten på lördag för att kunna segla en stund på söndagen kändes halvlockande…

Men – det var visst inget café på lördagen eftersom det inte var någon aktivitet i hallen och plötsligt ser verkligheten helt annorlunda ut. Visst makens plan lyfter 16.30 men dit är det lång tid. Så vi kastar loss imorgon förmiddag och tar oss till Marstrand.

Ser fram emot en go (men kall) premiärhelg med strålande vackert väder!

Är man galen eller inte?

Vädret verkar bli riktigt fint i helgen och maken och jag funderar. Funderar så det knakar….

Är det helt galet att bjuda vänner på middag i båten och sedan sova där för att kunna vakna där på söndagen, äta en god frukost och sedan sticka ut och segla?

Galet även för att makens plan lämnar Sverige 16.30 på söndag eftermiddag.

Vi får se hur det blir.

Jag skulle kunna vänja mig

Helgen verkar aldrig ta slut. Påskdagarna bara fortsätter och fortsätter och idag är det en till.

Förutom att vi hunnit sjösätta båten, vårfixa trädgården och städa inne har vi hunnit med 30 mil tor till mor och far på påskmiddag och en mycket trevlig middag med goda vänner i går kväll.

Nu ska vi ut till båten och städa den. Kanske hinner vi vädra seglen också… Jag vill ha fler såna här helger!